Det svåraste med att skriva det här blogginlägget om när jag fotograferade författarporträtt av den fantastiska Christina Herrström var att välja vilket porträtt som skulle vara överst.
Själva fotograferingen var inte speciellt komplicerad efter att jag hade förberett ljussättningen. Några klädbyten och några bakgrundsbyten och några enklare justeringar av blixtarnas position. Att få Christina bra på bild gick lite av sig självt.
En diskokula hjälpte till också.
Fyra blixtar och en diskoboll
Ungefär såhär såg det ut i fotostudion när jag fotograferade författarporträtten. Där Ken står är Christinas plats, sen var hon omringad av blixtar, stativ, flaggor och en stor Chimera-ram med diffusionsväv. Och en diskoboll som sagt.
Bakgrundsljus av diskokula
Huvudljuset krånglade jag inte med, det var alltid en Profoto D2 (skönt att kunna ha på inställningsljuset utan att batteriet tar slut) med en 150 cm (5 foot) softbox Octa med mjukraster.
Det mesta av ljussättningen kom från vänster, jag gör nog rätt ofta så. Vet dock inte varför? Sen kompletterades det med bakgrundsljuset som ger en lite ljusare kant åt kinden i vänster sida av bilden.
Samma blixt, en Profoto A1, studsade även mot en diskoboll jag hade köpt innan jul och äntligen fick användning för. Med rätt vinkel, avstånd och lite annat ger den fina mönster på bakgrunden.
Bakgrund med diskokula
Man behöver ju inte bara studsa ljuset och gömma diskokulan, den får gärna vara med som rekvisita. Här står en av mina A1:or under själva bollen, riktad rakt upp, för att skapa strålarna på bakgrunden.
Upplättning via diffusion
För att inte vara så beroende av huvudets vinkel hela tiden såg jag till att det fanns hyggligt med upplättningsljus från höger.
Christina passar i kontrast, men har man en stor Chimera-ram med en Profoto B1 bakom är det enkelt att justera ”fill”, så det kan variera.
Mer mönster av ljus och kläder
Som du säkert har märkt gillar jag ljusmönster, det livar alltid upp en bakgrund om det finns lite melering i det. På översta bilden är det en canvas från Gravity Backdrops, plus bakgrundspapper.
Här var det en grå bakgrundspappersrulle där diskobollen fick visa ytterligare ett mönster den kunde skapa.
Lite rök och lite glas i studion
Som ett crescendo när Christina verkligen hade kommit in i modellandet tog jag fram både min rök på sprejburk och även en smal glasskiva som låg i fotostudion.
Röken sprejade jag mest bakom Christina för att få lite mer diffuserat ljus från diskobollen. Det funkar oftast bäst om man har ljus bakifrån som lyser upp röken från det hållet.
Glasskivan höll jag med handen supernära objektivet, rakt framför, och vinklade hit och dit. Därav den grönblå tonen och de märkliga reflexerna som dyker upp i bild.
Blixten rakt uppifrån
Sedan jag köpte väggarmar för att kunna spara plats på golvet har jag mer och mer använt ljus rakt från ovan. Här med en Profoto A1 och ett enkelt litet paraply. Det hjälper till att separera modellen från bakgrunden och känns som ett naturligt inslag.
Har du som jag lite ont om plats i studion kan jag varmt rekommendera en väggarm för blixtar. Min fungerar utmärkt med en Profoto B2, men blir såklart ännu mer lättjobbad med en A1.
En ljussättning med fyra blixtar kanske låter onödigt komplicerat för porträtt i studion, men det har sin poäng.
Egentligen är det huvudljuset som styr allt, övriga justerade jag knappt under fotograferingen. Lite mer upplättning ibland, och en justering av blixten som studsade i diskokulan, men i övrigt inte mer.
Ny bok
Christina Herrström har tidigare skrivit bl a Ebbba och Didrik, Glappet och Tusen gånger starkare. Nu är hon aktuell med Tionde våningen på Bonnier Carlsen.
Hon har även en blogg (alltid en bra grej för nästan alla) som du kan läsa om du vill.
Det var nog allt för denna gång.
Glöm inte att köpa en diskokula och några böcker.
/Stefan
