Vissa fotoidéer kan ligga och skramla hur länge som helst, t ex denna som jag tänkt på varje gång jag tvättat bilen eller vattnat på tomten. Jag står där med vattenslangen och tittar beundrande på de fina vattendropparna och hur de bildar mönster.
Nu blev det äntligen jättevarmt och då vi både behövde vattna och svalka barnen tog jag fram enklast möjliga ljussättning för att jag skulle hinna göra något innan chansen var förbi.
Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) delas i år ut till författaren Meg Rosoff som jag har fått äran att fotografera under pristagarveckan i Stockholm. Som vanligt inleds den för mig med pressbilder, de senare åren på Skeppsholmen och som de flesta åren har det varit väldigt fint väder. Men blåsigt.
Meg verkade inte bry sig speciellt mycket, hon var bara glad och gillade läget. Själv klurade jag hela tiden på att hitta platser där det inte blåste så mycket eller där jag kunde surra fast mitt blixtstativ.
Ibland kommer idéerna till vilka ljussättning som kommer användas väldigt snabbt och naturligt, i det här fallet när jag skulle fotografera nya författarporträtt av barnboksförfattaren Ulf Nilsson (vid samma tillfälle fotograferade jag även illustratören/tecknaren Eva Eriksson som har har jobbat med de senaste tusen åren).
Lägenheten i Gamla Stan erbjöd kanske inte så många platser med generöst fönsterljus, men planlösningen som sträcker sig över två olika hus med en invändig gång/korridor mellan dem gjorde att idén att fejka hårt solljus genom fönstret som huvudljus kändes självklar, speciellt då den var ovanligt lätt att genomföra.
Det här är egentligen en testbild när jag förberedde en ljussättning med ringblixt och beautydish inför ett författarporträtt. Sybil, som jag fotograferade pressbilder till, har fått vara med som exempel tidigare (Mitt vanligaste porträtt och Tjusigt porträtt i halvfigur) dröjde kvar i studion och lät mig testa ringblixten lite på henne.
Anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att jag råkade se porträtt av tre olika personer med samma ljussättning, fast olika studiobakgrund, och lite olika retusch. Det intressanta är just hur mycket olika man kan få ut ur en och samma ljussättning. Bara att ändra bakgrundsfärg gör ju oerhört mycket, men även efterbehandling också såklart. För att inte tala om utseendet på den framför kameran.
Den här bilden kanske känns bekant på något sätt, författarporträtt på Lisa Moroni har jag visat förut och bakgrunden har också varit med från när jag tog några testbilder i studion fast med en kollega som modell. Då kunde jag bara visa testbilderna, men nu kan jag visa allt.
En lustig sak när man tar testbilder, oftast är det jag som står där och ser sur ut, är hur mycket känslan förändras bara man byter ut modellen, hur enkel ljussättningen än är, det har jag nog sagt förut, men så är det.
Fotograf Stefan Tell i Stockholm
Hej, jag heter Stefan Tell och är porträttfotograf i Stockholm. Den här bloggen handlar mest om hur jag jobbar i fotostudio eller ute hos kund, porträttfotografering, ljussättning, fototips, marknadsföring, säljtips, ibland tekniska saker och kanske något inlägg om företagande eller affärsidéer i största allmänhet.
Har du någon fråga om foto du tror jag kan svara på, eller vill anlita mig som fotograf får du gärna kontakta mig (formulär) eller skriv till stefan@stefantell.se. Jag svarar så fort jag kan.
