≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Studioblixt

Ljussättning med diskoboll

Ljussättning är lite som matlagning, att göra exakt samma sak hela tiden är inte så superkul. Däremot har man inte så stor användning av en diskoboll i maten, men desto mer för porträtt.

Jag köpte en i hanterbar storlek, ca 30 cm diameter tror jag, och hängde på ett bomstativ. Det som följde var en veritabel orgie i experimenterande och att försöka klura ut rätt vinklar.

Det man får är en oändlig massa varierade mönster till exempelvis bakgrunden för porträtt på ett prisvärt sätt. Om man sedan förstår alltid varför just en viss uppställning blev bra och en annan inte kan jag inte lova.

[continue reading…]

1 comment

Profoto D2 – test & recension

profoto-d2_test-recension-studioblixt_fotograf-stefan-tell

Efter kompaktblixten D1 kom batteriblixten B1 och sen B2. Nu har Profoto släppt kompaktaggregatet D2 som är en modern och uppgraderad version av D1. Med inbyggd trådlös kommunikation via Air, TTL och HSS, plus fantastiskt korta brinntider.

Jag blev inbjuden till en förhandsvisning av Profoto D2 där de presenterade studioblixten och alla funktioner samt specifikationer. Den korta versionen av det är att Profoto D2 är snabbare och bättre än D1 på allt, men samtidigt lite tyngre.

En snabb genomgång av Profoto D2…

6 comments

En delbar kompaktblixt?

ide-blixt-delbar-kompaktblixt

Det här är en idé jag har funderat rätt länge på, ända sedan jag såg att Paul C. Buff hade ett separat batteripack som hette Vagabond och verkade otroligt smidigt. Minns inte ens om jag hade köpt mina första Profoto D1 än, eller om jag fortfarande kämpade med mina Profoto Compact.

Hursomhelst, de var en bild när någon recenserade denna strömkälla där de hade spänt fast den på ett stativ, långt ner för att få bra balans och låg tyngpunkt. Ungefär raka motsatsen till det man har när det sitter en kompaktblixt högt upp på ett stativ, och kanske en ljusmodifierare på denna som väger och gillar vind.

Det optimala skulle vara om man kunde såga itu en D1 eller kanske ännu hellre en B1, lampdelen på toppen av stativet och resten av intelligensen med batteri och allt så långt ner man kunde. En sladd skulle man såklart behöva.

[continue reading…]

1 comment

Äntligen lite nytt ljus

Ibland fastnar man i gamla mönster, som t ex att köra på det som man vet fungerar. Så har det varit för mig lite för ofta senaste tiden, åtminstone när det gäller porträttfotografering. Vissa av bilderna kan börja kännas lite för likadana, och även om det säkert inte spelar någon större roll för mina kunder som sällan är i samma bransch med varandra, kan det kännas lite trist att inte prova något nytt så ofta som man skulle vilja. Modellerna varierar, men ljuset varierar inte lika mycket.

ljustest_testbild_fotografering_portratt_vid-bord

Lätt att fastna i det man kan

Sen får jag väl säga till mitt försvar att det är nödvändigt ibland att hålla sig till en fördefinierad ljussättning om man t ex ska komplettera personalporträtt till ett företag och de vill att alla ska ha samma ljus/känsla. Men annars handlar det mer om det man har lärt sig att gilla, och man gillar ofta det man känner igen. En lite ond cirkel helt enkelt.

Men, så kan det bli när man börjar känna sig lite begränsad av den lilla fotostudions låga takhöjd och avstånd mellan modell och kamera. Och att ha en utrustning som bygger på studioblixtar som kräver eluttag.

Tvingas att tänka nytt

Därför var det extra kul att vara iväg på en plåtning idag ute på Statens Kulturråd där ALMA sitter. ALMA är Astrid Lindgren Memorial Award, dvs Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne som de heter på svenska. Tidigare i somras fotograferade jag åt dem under deras viktigaste evenemang för året, nämligen pristagarveckan. Det var många saker som skulle dokumenteras, och då fotograferade jag inte en bråkdel av alla deras aktiviteter, bara nedanstående…

Dagens uppdrag var att ta fram nya bilder till deras webb av juryn och deras arbete. För ändamålet hade de bokat ett fint, men litet rum där porträttfotograferingen skulle ske. Bakgrunden fick bli en av deras bokhyllor, kanske inte så fantasirikt, men åtminstone lite mer relevant än vit bakgrund.

setup_portratt-vid-bord-softbox-kanljus

För att inte krångla till det för mycket, det var trots allt rätt många saker vi skulle hinna med på några timmar utan att alla skulle tappa tålamodet, tog jag bara med mig två blixtar, en softbox, en vanlig reflektor och två stativ. Det finns en sanning i att ju fler ljuskällor, desto mer problem. Och är man utanför studion kan det ibland vara dumt att krångla till det.

För ett tag sedan hade jag tittat igenom en “behind the scenes” (klicka här och välj sedan “Making of”) från en bok som heter Wisdom som verkar vara full med sköna porträtt av visa människor från hela världen som det tipsats om på Strobist (långt ner i inlägget). Det jag tog med mig därifrån var inte så mycket ljussättningen (som verkar bestå av rätt många blixtar) som att faktiskt låta modellerna sitta vid ett bord och ha armarna framför sig.

Ljusa bord som reflexskärm

Bordet i rummet var nästan vitt, eller kanske snarare lite ljust sandfärgat. Och med den uppställningen som bilden ovan visar fungerade det utmärkt som en reflexskärm för upplättningsljus. Lite som när man råkat hamna på en uteservering där de av någon outgrundlig anledning valt att ha silverfärgade eller kritvita bord och det är solsken ute.

Och lite kantljus såklart

För att personerna inte skulle “flyta ihop” med bakgrunden använde jag den andra blixter som kantljus och hårljus. Det blir genast mer volym och djup då, tycker jag.

Nu har jag bara hunnit titta igenom bilderna lite snabbt, men får återkomma med exempel senare. Måste såklart låta kunden se, välja och godkänna först.

Men, väldigt många av bilderna blev riktigt bra, nästan som när Annie Leibovitz tog med sig en Profoto Pro-8a Air och fotograferade en kille från just Profoto. Kanske inte riktigt på den nivån, men känslan var där, helt klart.

Mer om det senare.

2 comments