Här är en liten förhandstitt på ett längre blogginlägg ska ska försöka knåpa ihop när tid finns, med bilder från en modellfotografering jag gjorde i vintras för ett svenskt sminkmärke. Studion var full av smink, stylister, make-up-artister och kunder, så just då såg det allt annat än snyggt ut, men slutresultatet är jag nöjd med.
modellfotografering
Svenska modeskaparen Fräulein von Hast (klädmärket heter så) anlitade mig före sommaren för att fotografera ett par av deras kollektioner med drygt 100 plagg. Produktbilderna skulle sedan användas till deras nya webbshop så det behövdes inte bara bilder på kläderna rakt framifrån utan även från olika sidor och i olika varianter.
Jag har tänkt länge på att skriva ihop ett litet reportage om hur jag gjorde, hur ljussättningen vid produktfotograferingen av så många olika bilder såg ut och lite vad jag har lärt mig av arbetsgången. Som tur var tog jag lite ”behind the scenes”-bilder från plåtningen så det inte bara blir text, utan även lite bilder från bakom kulisserna i fotostudion tillsammans med exempelbilder och några färdiga produktbilder.
Smakprov från klädfotografering
2010-06-07Smakprov från fotografering av kläder för svenska klädmärket Fräulein von Hast i min fotostudio som jag skrev om tidigare. Modellen heter Niousha och är med i Elite Model Management, väldigt duktig på alla sätt.
Fotograferat med en Nikon D700 och ett 24-70/2.8, någonstans mellan 50 och 60 mm. Vit pappersbakgrund, fyra Profoto-blixtar och några ljusmodifierare. Diagram kommer senare, med alla detaljer.
Tills dess, håll tillgodo med en dansande fotomodell som håller sig exakt ovanför den lilla biten silvertejp där hon verkade trivas bra.
En modefotografering och 325 bilder senare
2010-06-07Modellfotografering är också ett sätt att fira nationaldagen med, och det var precis det jag och några andra gjorde. På uppdrag av svenska klädmärket Fräulein von Hast fotograferade jag drygt 100 olika uppsättningar kläder i min lilla fotostudio. Det gick det också.
På många sätt var det knivigt och svårt, men på lika många sätt var det rätt enkelt, när vi väl hade börjat. Svårigheterna är såklart att min fotostudio är, som sagt, rätt liten, vilket begränsar rätt mycket. Plus att det skulle vara helkroppsbilder och det gör ju inte en liten lokal större direkt.
Ljussättning för detaljer och tydlighet
Dagen före hade jag ägnat drygt en timme åt att prova olika ljussättningar för att till slut hitta en som gav ett bra ljus åt plaggen. Bilderna ska främst användas till webbshoppen, så det ställer vissa krav på att detaljer ska synas och att det inte får vara allför konstnärlig ljussättning, tycker nog jag.
Vitsen är att visa upp kläderna, rätt upp och ner, från olika vinklar, och gärna så man kan zooma in på olika delar, eller använda dem som separata detaljbilder. Allt för att de faktiskt ska hjälpa kunder på webbshoppen att få en känsla av hur plagget ser ut och känns eftersom det inte går att prova kläder virtuellt än (vad jag vet).
Låter gärna Lightroom göra jobbet
Nu ska jag ”bara” göra en uppsättning bra inställningar i Lightroom innan jag kör en batchkonvertering på alla bilder. Att ta in 325 bilder i Photoshop skulle inte vara ekonomiskt försvarbart i ett projekt som detta.
För ljussättningen använde jag fyra stycken Profoto-blixtar med lite olika ljusmodifierare, men en mer grundlig beskrivning får vänta tills jag är klar med bilderna. Tills dess, kolla gärna deras webb eller sida på Facebook.
Hittade en fotograf i Brooklyn, New York, USA via Flickr som har en rätt intressant blogg. Ännu en av de där man nästan lär känna personen bakom bara genom att läsa deras beskrivningar av arbetssituationen som fotograf och hur de hanterar olika problem som kan uppstå.
Du får vad du betalar för
I en intressant bloggpost gör Dallas J Logan (bra namn) en genomgång av hur hans arvode för en modellfotografering fördelar sig över de olika kostnaderna som finns (studiohyra, hår, make-up, catering osv).
Nu jobbar inte jag med den typen av fotografering som han beskriver, men bara att redogöra för vad som kostar och vad det blir kvar känns öppet och ärligt. Och speciellt, hur lång tid det kan ta att producera det som kan kännas som rätt få bilder i slutänden.
Klart läsvärt. Utan att bli gnälligt.