Att vara egenföretagare är oftast fantastiskt. Stor frihet att styra vad man vill jobba med, samt i viss mån när och hur. Frilanslivet är ett väldigt fritt liv, men såklart under stor ansvar. Att försörja sig själv i princip utan skyddsnät kräver en viss disciplin.
Efter alla år som grundare av undersökningsföretag, webbyråer, reklambyrå, enmansbyrå, frilansfotograf och annat som bara känns spretigt att nämna, har jag lärt mig ett och annat om hur jag jobbar bäst.
Det jag också lärt mig är vilka situationer där jag kan påverka och vilka där jag är helt i händerna på andra.
Minst en gång om året ångrar jag mig. Då ångrar jag att jag inte lyssnade på min magkänsla. Ångrade att jag inte lärde mig av mina misstag jag har gjort tidigare.
Men. Ju längre jag har arbetat som frilansande fotograf med eget företag, desto mer sällan inträffar dessa saker. På gott och ont, måste jag faktiskt lägga till.
För, som visdomen säger; inget ont som inte för något gott med sig. Det har verkligen sin poäng att misslyckas.
För fotografer, frilansare och egenföretagare gäller detta på samma självklara sätt som det gör för alla som försörjer sig på sin verksamhet. Säljer du produkter eller tjänster behöver du få betalt, men ibland kan man som liten behöva förklara det extra tydligt.
Jag tror att många situationer där frilansare har svårt att ta betalt handlar om förståelse, eller snarare bristen på det. Mitt bästa tips är att alltid vara övertydlig med att din verksamhet är vad som försörjer dig.
Som fotograf och företagare får jag ibland frågan ”vad tycker du är roligast med ditt jobb?”. Många gånger har jag blivit lite ställd och svarat något osammanhängande om att träffa trevliga människor, få en snabbtitt in i andras yrkesliv etc. Vilket inte är osant.
Men egentligen är svaret enklare, det är vändningen som oftast är både utmaningen och belöningen.
Har du beställt något på nätet och fått en liten godispåse i paketet som inte kostade något extra? Eller fått en liten chokladbit på kaffefatet utan att du har varken betalat för eller bett om det?
Fundera på hur du kände dig i dessa situationer. Jag brukar bli fånigt småglad av små saker. Min förhoppning är att andra blir det också. Det behöver såklart inte alltid vara godis.
Så ofta jag bara har tid och möjlighet försöker jag tänka hur jag kan leverera något extra. Det är såklart inte bara något jag gör för att vara världens snällaste, även om det är något jag gärna försöker vara. Vänlighet och generositet är en lyx men samtidigt också världens bästa smörjmedel, det får allt att flyta smidigare.
Hej, jag heter Stefan Tell och är porträttfotograf i Stockholm. Den här bloggen handlar mest om hur jag jobbar i fotostudio eller ute hos kund, porträttfotografering, ljussättning, fototips, marknadsföring, säljtips, ibland tekniska saker och kanske något inlägg om företagande eller affärsidéer i största allmänhet.
Har du någon fråga om foto du tror jag kan svara på, eller vill anlita mig som fotograf får du gärna kontakta mig (formulär) eller skriv till stefan@stefantell.se. Jag svarar så fort jag kan.
