≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Ljussättning med en blixt

Lovisa Lesse, författarporträtt till Bonnier Carlsen. Fotograf Stefan Tell

Ibland får man uppdrag där det är värt en lång resa dit och en lång resa hem, bara för att få med rätt miljö. Det händer mig inte särskilt ofta nuförtiden, måste jag erkänna. Men när det gör det tar jag gladeligen mindre vinst för en mer varierad portfolio.

Som i detta exempel: illustratören, tecknaren, animatören etc. Lovisa Lesse bor ute på landet, och då menar jag verkligen landet. Vi lyckades boka in en av de allra varmaste dagarna i juli, men det var värt varenda svettdroppe.

Fler fina porträtt och mer text här…
0 comments

Som porträttfotograf tänker man ofta på ljus, för det påverkar ju de bilder man tar i allra högsta grad. Ibland får man arbeta hårt för att minska påverkan från oönskat ljus, men det går ju också att använda omgivningen till sin fördel.

En vit eller silverfärgad bil kan ju t ex vara utmärkt som reflexskärm om man placerar sina ljuskällor rätt. En grön bil i starkt solsken däremot kanske man ska hålla sig borta från?

Enkelt trick för att använda lacken rätt…
0 comments
ALMA-pristagare 2019, Bart Moeyaert från Belgien. Pressbild fotograferad av Stefan Tell, uppdragivare var Kulturrådet och Astrid Lindgren Memorial Award.

Bart Moeyaert är författaren från Belgien som tog emot världens största pris i litteratur 2019 (eftersom det inte blev något Nobelpris i år). En av världens trevligaste personer också. Och bra på porträtt.

Mitt uppdrag även detta år inkluderade som vanligt fotografering av pressbilder, som vanligt på Skeppsholmen och som vanligt i bra väder. Konstigt nog.

I ett schema fullt av intervjuer brukar jag få fyrtiofem minuter ungefär, inte en ocean av tid om man även ska klämma in att vara trevlig, förflyttning, ljussättning, testbilder och annat. Men det brukar funka.

Mer fotografering av pressbilder…
0 comments
Författarporträtt av Henrik Ståhl, fotograf Stefan Tell.

Att fotografera författarporträtt av Henrik Ståhl är en lite märklig upplevelse. Jag förknippar honom så otroligt mycket med Stålhenrik från Bolibompa, men så ser han ju faktiskt inte ut i verkligheten.

När jag väl hade skakat av mig känslan av att vara “starstruck” gick det bra och vi samarbetade väldigt väl över stock och sten. För vi var mest i en otroligt fin skog och fotograferade. Med lite blixtar och rökspray.

Fler författarporträtt och mer text…
0 comments

Nu blir det en sånt där självklart fototips igen, men jag fascineras nästan dagligen hur mycket man har att vinna på variation. Och hur enkelt det är att tvinga in den rutinen i allt man gör.

Du ser två porträtt ovanför, båda på Clara Dackenberg och Uje Brandelius, de “poserar” ungefär lika, de har ungefär samma ansiktsuttryck men ändå är bilderna rätt olika. Tillräckligt olika för att kännas som två olika användbara porträtt.

Enda skillnaden är att jag förflyttat mig med kameran cirka en meter i sidled. Den ena blev lite varmare och mer livlig, den andra lite mer monokrom och kall.

[continue reading…]
0 comments