När det gäller att berätta vad jag kostar som fotograf handlar det oftare om hur jag säger mitt pris än vad summan faktiskt blir. Rubriken på inlägget kanske borde varit ”Stå för din prislapp”, men det låter inte lika kul.
I början av min karriär var det inte så självklart, oavsett om det handlade om att sälja in en logotyp, en reklamkampanj, en webb eller en fotografering. Det kändes nästan alltid läskigt att säga vad priset skulle bli.
Men med tiden kom erfarenheten och att säga till en kund vad jag kostar för en fotografering är numera både självklart och väldigt oläskigt. Det har dock krävt både tanke och arbete.
Hur gör man priset självklart?
Det är kanske lättare sagt än gjort, men några saker kan du börja med. Första saken tror jag är att vara säker på vad du kostar. Kan du förklara din prissättning för kunden utan att tveka, blir det genast mer självklart.
Du kanske har ett pris per timme, eller per bild, eller för en halvdag eller heldag. Eller en kombination av olika parametrar? (Såhär funkar min prissättning) Oavsett hur du tar betalt behöver du presentera kostnaden för dina tjänster på ett självklart sätt. Helst så att du själv tror på det.
“Hur kan du kosta 1200 kronor i timmen när en snickare kostar xxxx?”
Det är en befogad fråga som man kanske inte ska besvara med “men en advokat kostar ju det dubbla eller tredubbla!”, även om det är lockande. ”Hur långt är ett snöre” brukar inte heller hjälpa som svar på frågan vad en fotografering kostar.
Oavsett hur du väljer att motivera ditt pris, se till så att kunden får uppfattningen av att du är säker på din sak. Kan du inte stå för vad ditt arbete kostar, vad kan du då stå för?
Ursäkta inte ditt pris
Det finns många tankar kring vad man kan basera sin prissättning på, men i mitt tycke är nog säljarens kostnader en rätt dålig väg. Specifika omkostnader för uppdraget, helt ok. Är du tvungen att hyra in något eller köpa en specialgrej, se till att få betalt för den. Allt kan ju inte ingå.
Berätta däremot inte hur många kronor din kamerautrustning har kostat, det blir som att lägga på en avgift för att du nyss köpt en Tesla som behöver betalas. Kunden har sällan nytta av det. De kan ju få jobbet gjort minst lika bra av någon som kör en Seat, troligtvis.
Sen får jag väl erkänna att om någon frågar vad en Nikon D5 kostar, eller en Profoto B10, så svarar jag glatt. Men med tillägget att bara för några år sedan släpade jag alltid med mig saker för ett betydligt högre värde.
Jag kan säga ”det här behöver jag ta extra betalt för”, eller ”här är några sätt att effektivisera fotouppdraget och göra det mer prisvärt”. Men jag försöker aldrig ursäkta mitt pris. Det skulle bli som att ursäkta min kompetens.
En själv sak i sammanhanget är att jag inte alltid är bästa alternativet för kunder som söker en fotograf. Ibland visar det sig när jag säger mitt pris, men oftast dyker den känslan upp långt innan. Vissa förfrågningar är mest lönsamma om de hamnar på någon annans bord, så blir alla nöjda.
Tänk igenom din prissättning
Om kunden verkligen är intresserad av varför du kostar som du gör, då kan det finnas en poäng att ha tänkt igenom ett bra svar.
”Det här är vad mina tjänster behöver kosta för att jag ska kunna leverera på den nivå jag kan stå för och känna mig stolt över”
Så brukar mitt svar låta. Kanske formulerat lite olika beroende från gång till gång? Men på ett ungefär.
Tvåtusen kronor för ett porträtt?!?
Ibland kanske man måste förklara hela processen, då kunden sällan ser mer av det nedlagda arbetet än det du gjorde på plats. Ibland kanske den som beställer och betalar fakturan inte ens är med när du genomför uppdraget?
Länken ovan är mitt favoritexempel där jag fick en högst relevant fråga av en kund som ville veta mer. Sen betalade de glatt.
Att ta betalt är självklart
Känns det obekvämt att säga vad du kostar kanske du har fel prissättning? Eller bara inte övertygat dig själv om att ditt pris är vad det borde vara?
Min erfarenhet är att det relativt sällan är priset som är fel, utan snarare en kombination av kundens förväntningar och önskemål kontra mitt erbjudande som inte stämmer.
En bra affär bör ha två nöjda parter, och tydlighet brukar vara en väldigt bra början till detta. Därför finns det en stor poäng att kunna stå för sin prislapp, kunna motivera och förklara den, samt såklart inte automatiskt tro att det är där felet ligger.
Ett halverat pris skulle helt förstöra den ekvationen, åtminstone för en part. Sen kan man undra om en missnöjd fotograf gör ett så bra jobb? Kommer kunden få det bästa möjliga då?
Det kanske är läge att höja priset, bli bättre och tjäna mer? Eller inte?
Öva framför spegeln, testa ditt sätt att ta betalt på kunder du har förtroende för, testa nya sätt att ta betalt på kunder du aldrig träffat, fundera på var du kan/vill vara flexibel och inte.
Tänk sedan igenom alla möjliga saker som kan bli problem, känn efter om du är ok med att kunden prutar (när prutade du senast?), klura på om du kan spara pengar åt kunden på smarta sätt.
Mina barn behöver nya skor
Ett klassiskt sätt att säga ”jag behöver ta betalt”, och har faktiskt sin poäng i vissa sammanhang. Jag säger det lite då och då när vissa diskussioner måste komma tillbaka till verkligheten.
(Sen är det ju sant, mina barn behöver nya skor, och en av dem måste dessutom betala vuxenpriser, snart gäller det alla tre.)
Tillbaka till ämnet, lägg tid på att få din prissättning att kännas helt naturlig. Vill du kunna försörja dig på din verksamhet är det en ganska viktig del. Sen finns det ingen lag som säger att man måste ta betalt på samma sätt som alla andra, eller ta lika mycket som alla andra.
Lägg tid på din prislapp
Prissättning kan variera över tid, man bör som frilansare och företagare fundera på det lite då och då. Det är en ganska väsentlig del av min verksamhet, och på samma sätt som jag försöker förbättra mitt arbetsflöde försöker jag också hitta sätt att bli bättre på att ta betalt. Dock inte alltid för att bli dyrare, snarare mer prisvärd och undvika eventuellt krångel.
Samma metoder att ta betalt, hitta rätt prisnivå, värdesätta tid eller annat, plus alla möjliga variabler du kan tänka på, fungerar inte för alla. I början av karriären kanske ett sätt är perfekt, sen utvecklas det till något annat sätt att ta betalt över tid?
Huvudsaken är att du hittar en prislapp du är stolt över.
Exakt hur det ska gå till för just dig kan jag inte svara på, men jag kan garantera att det är värt att lägga tid och möda på.
Mer läsning i samma anda:
- Såhär funkar min prissättning som fotograf
- Så blev jag framgångsrik
- Jag höjde mitt timpris
- Så blev jag mer lönsam
- Tvåtusen kronor för ett porträtt?!?
Hör gärna av dig om du har några frågor, eller skriv en kommentar. Tack!
/Stefan
Comments on this entry are closed.
Tack för ännu ett inlägg på det här ämnet!
Tack vare dina tidigare inlägg har jag blivit lite varmare i kläderna, och höjt mitt pris ett par gånger utan att det blivit något ståhej kring det. Nu säger jag, precis som du föreslår, bara självsäkert vad mina tjänster kostar, och lite snabbt hur jag räknar, och så får de bestämma sig om det passar eller inte. Det är skönt att slippa vara en som anpassar sig hela tiden.
Det har varit några gånger när jag varit för dyr. Det är jag helt okej med, för det betyder bara att jag slapp göra ett jobb som nog inte var rätt för mig ändå. Jag vet vad jag kostar, nu för tiden, och jag vet att mina kunder blir nöjda – och att mina återkommande kunder (vilket gissningsvis är över 90%) anlitar mig för att få just mina Niclasbilder. Eller hela Niclasupplevelsen. Det händer att kommunikatörer har sagt att de jag fotade tyckte att hela tiden jag tillbringat med den som ska fotas – något som de flesta brukar tycka är rätt jobbigt – var supertrevlig, och inte alls så obekväm som de trodde.
Det är ju också sådant som ingår i priset. Att vara lätt att jobba med. Och då måste det ju vara rätt sorts jobb, på något vis, för annars blir man inte lika lätt att jobba med.
Och då, återigen, är det nog inte mina sorters jobb.
Kort sagt: jag håller med dig. Men det kanske är för att jag lärt mig av dig, så du nu bara upprepar vad jag redan lärt mig tycka? Skitsamma dock: det känns bra, det funkar bra, och jag får träffa jättemycket trevliga personer som gör jättemycket spännande saker, och jag får fota dem och sedan ta betalt för det. Win/win/win/win.
Tack igen, Stefan!
Tack så jättemycket för en varm kommentar.
Jag tror att man ska vara otroligt nöjd när man lyckats hitta en balans i pris, erbjudande och upplevelse om kunderna väljer just dig eller mig för ”upplevelsen”. För det tror jag är den perfekta grejen, då kommer i princip alla bli nöjda hela tiden.
Sen handlar det såklart också om mognad, jag vet inte om jag hade kunnat (eller ens velat) följa mina råd jag ger idag på den tiden jag var ny.
Vissa saker måste man prova sig fram till, andra kan man kopiera rakt av. Men det allra mesta måste man nog småjustera och låta bli en del av sitt eget sätt att arbeta för att det ska flyta på naturligt.
Hursomhelst, kul att du har haft nytta av det jag skrivit. Eller att du varit den perfekta läsaren till mina ord :)