≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Anna Granlund, författarporträtt med rök och blåljus

Författarporträtt av Anna Granlund, snart aktuell med "Den röde hanen", en spänningsroman som utspelar sig på en brandstation. Porträtt med rök och blått ljus, såklart. Fotograf Stefan Tell

Fotograferar men en författare som skrivit en spänningsroman där handlingen utspelas på en brandstation måste man ha med lite blåljus. Och rök såklart!

Som tur var hade jag båda sakerna med mig när vi träffades under Tranebergsbron mellan Kristineberg och Fredhäll. På oturssidan kan man väl skriva upp att det inte var helt vindstilla, så röken försvann rätt fort. Det blev en övning i hur man arbetar oergonomiskt istället.

Tre blixtar använde jag till porträttet ovan, två Profoto B10 och en Profoto A1 (den sista hade blått färgfilter, de andra bara i paraplyer). Notera även hur mycket “ren” yta det finns för att kunna lägga in ett bokomslag på bilden. Uppskattas av de flesta formgivare.

Porträtt med nyanser av blått

Färger är roliga, beroende på vilken nyans man jobbar med gör det att t ex hudtoner framstår på olika sätt. Jag tycker blått oftast funkar bra att ha med i porträtt, just av den anledningen. Sen kan just blått skifta så otroligt mycket, från gråblått till lila-aktigt. Och allt däremellan.

Men tillbaka till ljussättningen, tre blixtar användes som sagt till dessa porträtt. Plus en sprayburk med rök. Och en bit blått färgfilter.

Ljussättning av blåljusporträtt

Som på BTS-bilden ovan såg det ut för de första porträtten under Tranebergsbron med Anna. Jag och kameran höll oss nära det stora blixtparaplyet, någonstans på linjen mellan stativet och henne.

Till vänster om mig hade jag en Profoto B10 med ett mellanstort paraply med diffusion. Bakom mig hade jag alltså ett stort blixtparaply, också en B10 som blixt där.

Hårljuset som även blev kantljus blev blått med hjälp av lite färgfilter, mer än så bidrog inte min lilla Profoto A1 på Nano-stativ med direkt.

Exempel utan rök eller rätt exponering.

Ge färg och ljus volym med rök

Även om det som sagt blåste lite den dagen, gjorde röken stor nytta. Utan den hade det blå ljuset färdats osynligt från blixten till Annas hår. Kanske lite på kanten av jackan också?

Hade jag haft någon som kunde sköta röksprejen åt mig skulle det kanske gått att fylla på lite här och var. Nu varierade det väldigt från bild till bild, men rätt var det var blev det alldeles lagom.

Det är något roligt med rök, just att det blir något fysiskt man kan ljussätta. Ända från kameran till evigheten (beroende på hur mycket rök man har, såklart). Plus att det minskar kontrasten på ett naturligt sätt.

Blixtar är vridbara

Det finns så mycket jag gillar med blixtar, att de går att vrida på är en av de sakerna. Här var det inte så mycket rök kvar i luften, men jag ville få till mer blått överallt ändå.

Eftersom det fanns bropelare lite överallt vred jag bara på den Profoto A1 som stod bakom Anna så ljuset inte bara träffade håret. Det räckte hela vägen till betongen i bakgrunden också. Mer maximal vidvinkel på zoomen i Profoto A1 blev det lagom med ljus för att räcka till allt.

Kort skärpedjup och blixt

För inte så många år sedan var jag alltid begränsad till kortast möjliga slutartid på 1/200 sekund. Resten fick jag justera med bländare, ISO och blixtstyrka. HSS har verkligen gjort livet som fotograf fina dagar betydligt lättare då man har en parameter till att använda sig av.

Bilderna ovan har alla bländare f/2.8 och en slutartid på 1/800 sekund. På översiktsbilden (BTS) ser du ju hur ljust det egentligen var, utifrån hur en iPhone exponerade dagen.

Porträtt med löv-bokeh

Under bron ville jag inte ha så mycket befintligt ljus, det hade lika gärna kunnat vara midnatt. Hade gått precis lika bra. För de kompletterande mer naturliga porträtten i utomhusmiljö (alltid bra att ha några sådana) var solen till stor hjälp.

Exponering med solen rakt mot kameran kan bli knivig. Man blir lätt lite bländad och på kamerans skärm ser bakgrunden rätt mörk ut. Här är det enklast att utgå från högdager-varningen och antingen korta slutartiden eller minska storleken på bländaren till dess de försvinner.

Att hår är lite utfrätt som konsekvens av en effekt, t ex det blå ljuset på porträtten i början av inlägget, det tycker jag passar. Men i porträtt med mer “naturligt” ljus kan det vara skönt att undvika. De detaljerna kommer man ha svårt att få fram igen i Photoshop.

Kameror är också vridbara

Ett av de bästa tipsen för pressbilder är att försöka komma ihåg varenda gång att ta porträtt i liggande såväl som stående format. Har man en kamera med jättestora bildfiler kanske det räcker med att köra liggande. Sen kan man själv eller kunden beskära dem. Men det är nästan enklast och trevligast att göra dem som man vill ha dem direkt.

Fotograferar du med kameran på stativ kan jag även rekommendera ett L-fäste, då går det superfort att byta. Visst, många stativhuvud går att vinkla och vrida, men med ett L-fäste får man rätt vinkel direkt.

Den röde hanen, ute april 2020

Om jag förstår författaren Anna Granlund rätt ska boken finnas att köpa 2 april 2020. Den går säkert att förbeställa redan nu på nätet. Låter som en perfekt roman för dig som har läst alla deckare redan och tycker det är dags för brandförsvaret att ta plats. Förlaget heter förresten Southside Stories och har en massa intressanta böcker.

Sen har Anna även en blogg om att skriva.

Det var nog allt om denna plåtning. Har du några frågor svarar jag gärna i kommentarerna. Eller maila. Tack!

/Stefan

0 comments… add one

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Previous post: