Jag är fotograf och fotograferar mest porträtt. Följande blogginlägg är enbart en massa gissningar från min sida, eftersom jag inte är frisör.
Hursomhelst är jag övertygad om att frisörer utvecklas av sina kunder, de kanske även kan utvecklas av andra saker, men det kan vi prata om en annan gång, kanske?
Vad gör egentligen en frisör?
En frisör, gissar jag vilt men ändå inte, försörjer sig på att se till så att alla kunder är snygga i håret. Exakt vad ”snygg i håret” betyder vet bara kunden själv, men förhoppningsvis har frisören utvecklat ett öga för det. Och ett öra. Kanske genom att ha en dialog med sina kunder?
Nöjda kunder kommer tillbaka till sin frisör månad efter månad, om de är nöjda. Andra går till den frisör som finns närmast, men många kan offra ganska mycket tid för att följa sin frisör som kanske bytt salong?
En frisör, vad jag har förstått, erbjuder inte bara en klippning av hår alltid, utan en upplevelse. I vissa fall en slentrianupplevelse, i andra kanske en mer livsomvälvande upplevelse.
Plus en latte om man har tur. Kanske en ny produkt också? Vissa kunder kanske gick dit med tanken att klippa sig och gick därifrån med en ny frisör och en påse hårvårdsflaskor?
Sen får man inte glömma att många lämnar frisören upplyfta och lite som nya människor, plötsligt är de nyklippta och känner sig fina.
Till sist bör också nämnas att alla inte ens går till en frisör, de har helt valt att stå utanför marknaden för att de inte bryr sig. Eller för att de tycker det spelar så lite roll att de hellre gör det själva. Just dessa kan vi inte ens prata om i det här sammanhanget. (Jag är en av dem).
Med stor sax kommer stort ansvar
Att klippa bort något som växer ut från en människa borde vara lite läskigt, tänk om det blir helt galet? Jag är övertygad om att det inte alltid blir som det var tänkt, men fördelen är såklart att det växer ut igen. Det kanske blir en ny chans om fem-sex veckor?
För många är håret en stor del av personen, det talas ju ständigt om dåliga hårdagar och allt sånt. Alltså måste det betyda något.
Överlåter man till vem som helst att påverka en så stor del av sitt utseende? Troligtvis inte. Alla gör såklart inte det.
Hur utvecklas frisörer?
Nu gissar jag igen, men frisörer blir säkert bra på sitt jobb genom att först lära sig hantverket att klippa. Det gör man nog bäst genom att klippa ett antal personer med blandat hår för erfarenhetens skull.
Någonstans där på vägen lär de sig troligtvis också hantverket att lyssna och ställa rätt frågor. Hur ska de annars veta vem som gillar vilken frisyr, och kanske varför?
När väl hantverket sitter kan nog många variabler spela in vilken sorts frisörverksamhet det kommer att utvecklas till. Vissa kör på löpande band, alla barn på köpcentret går därifrån med likadana fotbollsfrisyrer.
Andra kanske konsekvent färgar om sina kunders hår gång på gång, varje tillfälle i en nyans de aldrig provat tidigare.
Hårunderhåll eller konst?
Det är här någonstans utvecklingen tar olika vägar. Kanske är det väldigt lönsamt och tryggt att klippa samma frisyr hela dagarna? Kanske frågar kunderna aldrig efter något annat?
Eller så börjar frisören göra galna saker, som kunder med en längtan efter något som sticker ut attraheras av? Det kan såklart också vara att vissa kunder tillåter galna saker att provas? Troligtvis krävs en mix av vild tjänsteleverantör och vild beställare.
Utan de förstnämnda kunderna är det svårt att bygga upp basen för en trygg försörjning. Utan de sistnämnda kunderna kan det vara skitsvårt att bygga vidare om man vill utveckla sig till något annat.
Vissa fotbollsfrisyrer kanske kan lockas över till den crazy sidan med en infärgad slinga eller inrakad logga på sidan. De flesta inte.
Vad frågar din frisör dig?
Frågan är bara, hur vet man vilka som kan tänka sig att förändra sitt utseende temporärt jättemycket om man inte frågar? Hur ska man då som frisör kunna utveckla sig och erbjuda nya tjänster?
Brukar din frisör fråga dig om du är sugen på att prova knallrött hår? Eller om du ska ha rakat med en lång lugg?
Man får inte tvinga någon att klippa sig på ett visst sätt (om man inte är småbarnsförälder). Det måste finnas någon som säger ja.
Utan dessa ja-sägare är det svårt att utvecklas. Därför bör man ständigt fråga och sedan tacksamt vårda de som säger ja. Om man vill det som frisör dvs? Utan att på något vis behandla fotbollsfrisyrerna sämre, de som skapade möjligheten från första början.
Det är en balansgång som varken är lätt eller rak, men vem har sagt att det är lätt att vara frisör?
Tycker du att det här inlägget kändes oseriöst och flummigt, kan du alltid byta ut ordet ”frisör” mot ”fotograf”, så kanske det känns bättre?
Det finns för övrigt massor med lärdomar av att byta ut sin yrkestitel mot en annan och fundera på vilka stora utmaningar och möjligheter som finns i andra branscher. Hur hittar man kunden som vill prova en gourmetrulle utan att ha sålt korv med bröd till hundra personer?
Just frisör råkar vara min favorit (säger jag som låter mina små barn raka mitt huvud med en rakapparat, eller kanske just därför?).
/Stefan
