Agnes Lindström, författarporträtt

Agnes Lindström är en ung författare aktuell med boken ”Hata Gustavsberg” på bokförlaget Bonnier Carlsen. Jag fick äran att fotografera författarporträtt av henne tidigare i år.

Som så jag oftast gör hade jag förberett några olika sorters ljussättning jag tyckte skulle passa och bli ett bra paket till förlaget.

Jag försöker att åtminstone ha tre olika ljussättningar planerade, sen skadar det såklart aldrig att improvisera om något funkar bättre eller sämre än väntat.

Bakom kulisserna i fotostudion

Ungefär som på bilden ovan såg det ut i studion. Allt stod inte hela tiden exakt som de gör där, ofta flyttar jag runt saker, stänger av något eller sätter dit någon avskärmare.

Huvudljuset var för det mesta en Profoto D2 med en vit beautydish från vänster. Ibland hade den raster på, ibland inte. Även om jag numera nog mest använder mina Profoto B1 är det skönt med D2:or i studion.

Dels för att jag aldrig behöver tänka på om batterierna är laddade och dels för att inställningsljuset kan användas fritt. Börjar man använda det på en B1:a har man snart inget batteri kvar.

Blanda blixt och fast ljus

Själv äger jag bara blixtar, men mina hyresvärdar som filmar mycket har allt möjligt ljus för sånt, t ex en Arri som blir väldigt varm. Mest på kul satte jag på den för att se hur det skulle bli som hårljus. Väldigt varmt blev det, både i färgtemperatur och för handen. Men fint.

Ljus som rekvisita

Jag har alltid gillat porträtt där man ser delar av fotostudion, och har man fint fast ljus kan det väl lika gärna synas? Allt behöver inte vara så, man kan beskära bort den eller bara ha ett annat utsnitt.

Men ibland är det fint och använbart med porträtt som känns lite mer dokumentära på något sätt.

Skulle man inte vilja ha varmare ljus kan man alltid sätta färgfilter på blixtarna för att jämna ut färgtemperaturen. I det här fallet tyckte jag hennes bruna hår lyftes lite av det varmare hårljuset.

Baksidan av den målade bakgrunden

För vissa av dessa pressbilder använde jag en handmålad canvas som bakgrund, köpta från Gravity Backdrops.

Nu valdes det flest bilder där jag hade använt baksidan av den, men det blev fint också på ett lite märkligt sätt när den vinröda färgen lyser igenom på vissa ställen.

Tre scener i en

För att spara tid brukar jag förbereda ljussättning som enkelt kan omvandlas till något annat. Ibland kanske det är att man rullar upp bakgrunden, ibland är det att jag stänger av en lampa.

Ofta har jag planerat det så att modellen står kvar på sin plats, jag flyttar kameran och gör några småjusteringar. Vips blir det en ny scen.

I det här fallet hade jag förberett med två vinklar mot den handmålade bakgrunden och en mot enfärgat bakgrundspapper.

Enklaste bakgrundshållaren

Enklaste sättet tycker jag är att använda ett C-stand med arm, den klarar utmärkt att hålla den smalare varianten av bakgrundspapper på rulle och kan snabbt flyttas in i scenen.

I en så liten fotostudio som jag arbetar i funkar det här oväntat bra, hade jag ställt upp två stativ som skulle hålla i en fullstor rulle skulle jag behöva flytta på det mesta för att kunna byta.

En annan sak som är kul med att arbeta såhär är att det enkelt kan bli små rum av det hela. Färgade bakgrunder på C-stand kan stå bakom modellen (eller framför?) och rama in det hela.

Gå runt din modell, typ

Att ha flera vinklar planerade är inget man bara kan använda i en fotostudio. Ett av mina bästa trick jag försöker att använda så ofta jag bara kommer ihåg det är just ”gå runt din modell”.

Egentligen är det inget banbrytande eller superunikt, men en grej som varit väldigt användbar för mig.