Jag fotograferade författarporträtt av Bo Söderström för Bonnier Fakta när han kom ut med boken ”Hur tänker din katt?”. Då fick Bosses egna lättregisserade katter vara statister.
När det ett tag senare var dags för boken ”Hur tänker din hund?” fick han låna en irländsk setter som modell. Den var hur snäll som helst, men var aningens klurigare att få dit vi ville.
Vi börjar med ett mörkt rum
Så är det oftast, och höstens stora första snöoväder gjorde inte saken ljusare. Jag gjorde det väldigt enkelt för mig genom att bara placera en blixt på vardera sida om mig i rummet.
Sett såhär i efterhand var det fortfarande smart, hade jag komplicerat ljussättningen skulle det bara gjort saker svårare. Och det var svårt nog att få en människa att få en hund att göra som vi ville.
Hundgodis underlättade såklart. Eller snarare, det var ett måste. Sen att de där små bitarna rätt ofta ramlade ner så hunden letade efter dem mer än att modella tog lite tid.
För en hund är det heller inte alls självklart att man ska titta mot kameran, hur pedagogiskt än tre personer i ett rum försöker förklara det. Matte var också på plats, och det var välbehövligt.
Exakt vad vi gjorde för när den här bilden togs vet jag inte.
Men, mitt bland alla bilder som fladdrade förbi kom det då och då några sköna porträtt. Det enda jag har lärt mig av denna övning är att man som fotograf mest får försöka hänga med.
Ibland blir det en bra kombination av människa och djur. Det är egentligen mer tur än skicklighet. Men man ökar sina chanser om man tar fler bilder, den saken är klar.
Sen kan det dyka upp någon oväntat som tar fokus från fotograferingen, kanske en fågel utanför fönstret? Har man tur blir det en bra bild, så det är bara att knäppa på.
Jag vet inte riktigt om det går att säga så mycket mer om denna fotografering. Slutsatsen är mest att man får försöka fånga ögonblicken och ta paus rätt ofta.
Det hade kanske varit lättare att börjat med hund och tagit katt som nummer två? Då skulle det upplevts som världens enklaste författarporträtt att ta.
Läs gärna: Kattporträtt med författare
Här kan du läsa mer om Bo Söderström och hans böcker hos Bonnier Fakta. Han har också skrivit en bok om fjärilar.
Comments on this entry are closed.
Jag har själv katt och när han är svår-regisserad (alltid) brukar jag tänka att det vore så mycket enklare med en hund.
Jag gissar att det är högst individuellt. Det är inte alla katter som gillar att sitta på någons axel, och det finns säkert hundar som kan posera som vilken toppmodell som helst. Ser fram emot en bok om hur papegojor tänker, en sån på axeln gör ju alla porträtt fantastiska.