Profoto B1 på bröllopsfotografering

I vanliga fall fotograferar jag inte bröllop men när några goda vänner nämnde att de skulle gifta sig erbjöd jag mig att ställa upp för några klassiska bröllopsporträtt (eller vad man ska kalla det) och dokumentera ceremonin som de höll hemma i trädgården.

Som vanligt tog jag med mig mer utrustning än jag faktiskt använde, hade planer på att variera mellan ett 24-70mm, 85mm och 50mm, men det blev bara normalzoomen för allt.

Däremot blev det lagom med en batteriblixt när vi gick ner till en brygga vid Mälaren, ett rejält stativ (Manfrotto 420B såklart), en Profoto B1 och en vit beautydish. Plus ett fantastiskt väder, men det var inte min förtjänst.

Blixt, par, brygga, himmel & vatten

Jag tänker ofta hur jag saknar att ha lite avstånd i bakgrunden på mina porträtt, speciellt efter semester på Bornholm och i Skåne. Det är inget man är bortskämd med när man jobbar mest i Stockholms innerstad. Man kan ju inte dra med alla till Gärdet?

Men en brygga i Mälaren och lite vatten bakom, plus ett tjusigt brudpar i förgrunden gjorde att min längtan efter horisont stillades lite. Med det fina vädret fick blixten jobba väldigt hårt för att det skulle bli så bra jag hade hoppats.

För att krångla så lite som möjligt började jag med att ställa in min Profoto B1 på max effekt och utgå från det ljuset. Porträttfotografering utomhus får inte bli för mycket av pillande med inställningar, speciellt inte när modellerna vill tillbaka till sina gäster så fort som möjligt.

Tack High Speed Sync

High Speed Sync är såklart ovärdeligt i situationer som denna när solen ligger på hårt från ovan och det blänker i vattnet. Jag vet inte riktigt hur mycket blixt det hade krävts om jag hade varit begränsad till en slutartid på 1/200 sekund?

Nu hamnade jag på bländare f/4 och en slutartid på 1/2000 sekund som tillsammans med max effekt på blixten via en vit beautydish på stativet kanske 1,5 meter i från brudparet.

Då var inte himlen utfrätt utom precis runt solen som låg bakom ett tunt moln uppe i kanten på bilden. Jag tog faktiskt av motljusskyddet på mitt 24-70/2.8 för att få lite effekt av motljuset i frontlinsen, även om det inte ger samma effekt på det objektivet som på andra (t ex min Fuji x100s som känns mer filmisk).

Jag brukar undvika att ha mig själv och mina modeller ståendes ute i direkt solljus, och det av flera anledningar. Nu fick solen mest bli något slags kantljus/hårljus och en liten effekt på himlen, men det är verkligen inte lätt att få autofokus att fungera smärtfritt om man kör utan motljusskydd.

Plus att det är rätt svårt att kolla förhandsgranskningen på bilderna i kameran. Men, det funkade ju ändå.

Bryggan vi var på hade ett hyfsat avstånd från kant till kant, men för att få med dem i helfigur fick jag zooma ut fullt till 24 mm på den översta bilden men zoomade in max för ansiktsporträtt.

Det var rätt skönt att vi hade lite badande grannar liggandes precis utanför bild, det kändes passande för några som gifter sig i sin trädgård. Tyvärr kunde jag inte ta ett kliv bakåt för att få med alla åhörare på bild, då hade jag trillat i.

Man måste vänta på blixten ibland

En sak jag lärde mig av denna fotografering, är att jag nog ska slå på ljudsignalen som berättar när blixten har laddat upp sig fullt. Jag använder så sällan maxeffekten på Profoto B1 att det inte är något direkt problem, men här var det full effekt på alla och ibland var jag lite för snabb.

Ett litet pip som säger när man kan ta nästa bild har sina poänger, snarare än att bläddra sig igenom några bilder där det uppenbarligen är för lite blixtljus för att man varit för snabb på avtryckaren.

Å andra sidan kan det ha sina poänger i andra sammanhang, lite som ”bracketing” där man tar flera bilder med olika inställningar. Då kanske det visar sig i datorn att lite mindre blixt kanske var bättre, men dock inte denna gång.

Anledningen till att jag valde en vit Profoto Softlight Reflector till den här fotograferingen var mest för att få så bra ljus som möjligt men inte störas av vinden.

Nu blåste det inte så mycket, men mitt stora vita blixtparaply jag också hade med mig (som jag senare använde för gruppbild och familjeporträtt i trädgården) hade varit lite mer svårhanterligt på bryggan när man inte har assistent.

Brudparet fick sina färdiga bilder senare samma dag och har kunnat visa upp dem för vänner och alla som inte kunde komma. Själv är jag nöjd att kunna återgå till mina företagsfotograferingar där man inte på samma sätt har en ständig känsla av att missa en bild för att man var någon annan stans och tog en annan bild.

Jobbar du själv med bröllopsfotografering kan jag först rekommendera en Profoto B1 och sen en bra blogg för bröllopsfotografer med massor av bra tips. Det är nästan så att jag skulle kunna tänka mig att arbeta med sånt, men så tänker jag på alla helger som försvinner och jag slutar tänka på det.