Att fotografera personal ute hos företag är något jag gör ofta (och gärna), det är ofta en mer effektiv lösning än om alla från företaget ska komma till min fotostudio. Jag tar såklart lite mer betalt för restid och uppsättning av mobil studio, men personalen behöver inte sätta av lika mycket av sin tid till personalporträtten.
En av variablerna som avgör hur slutresultatet blir när man fotograferar ”on-location” är såklart hur miljön ser ut, takhöjden och rummet storlek styr ju väldigt mycket vilka möjligheter man har för ljussättningen, men takhöjden kan man fuska till.
Ljussättning, porträtt vid bord
Sittande porträtt är något som kan bli lite hursomhelst, för det mesta brukar jag föredra att personerna jag ska porträttera står upp om det bara rör sig om vanliga ansiktsporträtt eller halvkroppsbilder. Oftast är hållningen enklare att få till då.
Men, är det en inte alltför stor lokal man har där takhöjden är aningens begränsad vinner man mycket genom att personerna som ska fotograferas får sitta ner.
Ljussättningen i detta fall, som sattes upp i lunchrummet på företaget, bestod av två blixtar. Till vänster (sett från kameran) en Profoto D1 med en vit beautydish (utan raster) och till höger ett stort Profoto Umbrella XL silver.
Vitt bord som reflexskärm
Att fotografera folk sittandes vid bord gör oftast att bordet färg påverkar, har man som i det här fallet ett vitt bord blir det som en gratis reflexskärm man kan utnyttja till upplättning.
Effekten på ljuset kommer dock variera med personernas längd då de är mer eller mindre nära bordsskivan, men år andra sidan räcker det med att någon har en vit skjorta (eller blå) för att det också ska påverka hur ljuset faller och studsar.
Vill man helt komma bort från det får man väl fotografera alla i samma sorts svarta overall och sen klippa in deras huvuden på kläderna, men det känns lite omständligt.
Beskurna och obeskurna porträtt
För detta uppdrag var företagets önskemål främst ansiktsporträtt, men jag brukar ändå fotografera halvkroppsporträtt rätt ofta ändå bara för att de ska få varianter som kan användas till olika ändamål.
Ljussättning för olika vinklar
Att fotografera människor innebär alltid val. Val av utsnitt, val av vinkel, val av pose osv. De flesta företag kommer använda bilderna på lite olika sätt, men det är nästan alltid någonstans bilderna kommer synas sida vid sida, kanske på en kontaktsida eller i en årsredovisning, då är det en poäng att ha någon slags genomgående stil.
Vinklar och posering får dock gärna variera, om de frågar mig, huvudsaken att de känns sammanhängande på något sätt. Vissa ljussättningar kan vara svåra om de för mycket förlitar sig på ljuset från en viss sida eller vinkel.
Har man däremot som i det här fallet ljus från båda hållen av ansiktet tillåter det vinklar på ett annat sätt. Att ljuset från vänster sida kastar en skugga medan ljuset från höger sida mer är upplättning gör inte så mycket, enligt min mening. Det blir skuggor, men inte så djupa, och det finns ändå en ljusriktning som blir intressant och inte platt.
Halvera längdskillnaden
När det gäller ljussättning av många olika porträtt tycker jag det är smidigt om det går att köra på samma inställningar så alla blir exponerade ungefär lika.
Har man t ex stående porträtt kan längdskillnaden på alla man fotograferar göra att upplevelsen av ljussättningen kommer bli väldigt olika beroende på hur nära ljuskällan de kommer. De långa kanske får annan skugga under hakan/nästipp plus får mer ljus på sig medan de kortare får längre skuggor och blir mörkare.
Vid sittande porträtt får man fördelen av att längdskillnaden halveras, men det kan såklart ändå bli variationer.
Hög ljussättning för glasögon
Trots den låga takhöjden i rummet vi använde kunde ändå ljuskällornas relativa höjd vara acceptabel för att underlätta när det kommer till glasögon. Oavsett vinkel på ansikten i sidled blev det inga reflektioner tack vare att blixtarna var en bit upp. Skulle de höjt sina hakor kunde vi fått problem med reflexer, men nu behövde jag aldrig bry mig om det.
Flera varianter vid leverans
I specifikationerna för detta uppdrag fanns det med att leverera bilder till intranät i en viss storlek, så jag exporterade ansiktsporträtt i dels den önskade storleken plus varianter för t ex LinkedIn eller Facebook och även obeskurna bilder om någon hellre ville ha ett annan utsnitt på bilderna.
Sen fick de såklart både för tryck och webb, om man bara levererar för tryck är risken väldigt stor att de råkar använda bilderna med fel färgprofil eller att en konvertering går snett och bilderna ser trist ut i slutändan. Det tar lite extra tid, men jag kan vara mer säker på att det inte blir helt fel någonstans. Förhoppningsvis.
Apropå sittande porträtt
Nu blev det här ett kanske lite spretigt inlägg, men kärnan är att sittande porträtt kan vara en bra utväg om takhöjden inte är så stor. Ska bilderna främst beskäras till ansiktsporträtt brukar det gå bra med poseringen, men man får ändå tänka mer på hållning än när det handlar om stående porträtt där det kommer mer naturligt.
Det om det.
Comments on this entry are closed.
Tusan vad jag skulle behöva gå en kurs hos dig, för att få lite struktur på mitt eget porträttfotande.
Eller ännu hellre hänga med dig på något jobb någon gång. Är jättebra på att bära och vara tyst :)
Inspirerande blogg Stefan.
/Daniel
Tack,
jag har inga kurser för tillfället men har funderat på att sätta ihop något, i sådana fall lär du få reda på det här.
Vad skulle en bra kurs för dig innehålla förresten?
Hej Stefan! Följer din blogg och suger åt mig så mycket jag kan och orkar. Väldigt trevlig läsning. Skulle vara intresserad av en kurs och i stora drag skulle jag önska att få kännedom om flödet i ett porträttjobb i studio och på plats hos kunden. Från det du får uppdraget till att du levererar. En sammanfattande (mer fokuserad) del av erfarenheter i mötet med både person och plats. Hur du resonerar och planerar inför olika uppdrag, vilken utrustning du tar med och utifrån vilka förutsättningar i så fall. Frågar du kunden om interiörer och takhöjd ;)
Sen en till mer fokuserad del med hur du byggt ljuset utifrån ett par, tre situationer från ovan.
Att kursdeltagare sen får ett scenario där uppdraget blir att tänka högt och redovisa/bolla det med dig. Det var mina tankar om kursinnehåll.
En helt annan sak, jag gjorde mitt studiogarage mörkt just för att jag har så svårt att se hur ljus studsar runt, varför görs alla studios vita? Är det främst för att vara ”ljust & fräscht” när kunden kommer eller av ljustekniska skäl?
Vänligen
Anders
Hej Anders,
tack för bra idéer hur en sådan kurs skulle kunna läggas upp. Jag ska helt klart fundera på det, tycker det kändes som bra grund för något som skulle kunna bli något.
Apropå fotostudios och vita väggar gissar jag att det blir rätt trist och jobba i en mörk lokal (och kräva lampor på ett annat sätt än i en ljus lokal), oftast är de som du kanske tänker på tillräckligt stora för att de vita väggarna (som är långt borta från modellen) så det inte spelar någon roll om de är svarta, vita eller blå.
Själva har vi nyligen målat väggarna neutralt grå vilket blev en lagom kompromiss, bara det gör stor nytta. Vill man ha mer kontrast använder jag flaggor eller svarta vikväggar som jag placerar närmare modellen för att minska spill.