Jag är ingen barnfotograf (här har du lite länkar till några som håller på med barnfotografering om det är det du söker) men är det höstlov och en av sönerna är med i fotostudion vore det väl konstigt om man inte försökte göra några porträtt som komplement till de tusentals iPhone-bilder som ligger någonstans och skräpar.
När jag hade provat några olika ljussättningar i hopp om att få fram ett intressant porträtt var tålamodet nästan slut och han ville mest använda rundfonden som en skateboardramp att spring upp på. Det är rätt svårt i strumpor.
Att få honom att sitta still i bara några sekunder, och gärna mitt i ljusets finaste punkt, var dagens utmaning. Som tur var ligger det lite gammal rekvisita och samlar damm, och med hjälp av denna blev det genast bättre.
Ett enkelt ljussättningsdiagram
Nu var det ett tag sedan jag gjorde ett ljussättningsdiagram, så jag glömde såklart en av beståndsdelarna i ljussättningen. Det som saknas på diagrammet ovan är en reflexskärm som ligger på golvet mellan huvudljuset som är en Profoto D1 med en beautydish (utan raster men med diffusionstyg på).
Det finns förresten massor av andra exempel på porträtt med beautydish.
Dagens modell sitter på golvet, både huvudljuset och kantljuset bakifrån är rätt låga. Ljuset snett bakom honom är också en Profoto D1 men med en avlång softbox riktad snett nedåt. Effekten från hårljuset syns inte så jättemycket, men utan det hade den delen av bilden blivit mycket mörkare och kanske smält in i bakgrunden.
En oretuscherad bild
Helt utan justeringar i Lightroom eller Photoshop ser bilden inte så mycket ut för världen, men det finns lite bra skuggor från tyget han är insvept i. Som en lycklig slump gjorde det här tygstycket att han satt stilla ett tag och började posera, med och utan solglasögon. I vissa vinklar doldes huvudljuset i hans ena öga, men reflektionerna från reflexskärmen nådde in under tygkanten.
I vanliga fall skulle jag ha retuscherat porträtten i dessa steg, men inte nu.
En monokrom look
Jag läste någonstans att den nya färgtrenden för hösten och vintern var monokrom, och efter lite inställningar i Lightroom gick det rätt bra att balansera bilden så allt höll sig inom samma känsla av guldbrunt. Det känns nästan lite kungligt, men jag vet inte om det tagits något kungaporträtt på det här sättet. Annars är det kanske något att satsa på framöver för kungahus?
Annars har jag faktiskt inte retuscherat bilden så mycket, det är mest justeringar i Lightroom som nådde fram till denna look. I vanliga fall kan det vara klurigt med bakgrunden och sånt som håller sig i närheten av hudtonernas känsla, men här blev det själva förutsättningen för att bilderna hittade en stil som jag gillar.
Om jag fotograferar mina barn fler gånger i studion ska jag helt klart försöka komma ihåg detta trick, för det fungerade oväntat bra för att få dem att sitta still. Man kanske t om kan köpa ett jättestort tygstycke och slänga över alla tre?
Som sagt, ljussättning med två blixtar och ett tygstycke. Det var det som funkade denna gång, sen kan man såklart inte vara säker på att det funkar lika bra alltid. Nu återstår bara att få in metoden på företagsporträtt.
