Nu är det pristagarveckan, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) som i år ska delas ut till Barbro Lindgren (som jag har fotograferat porträtt av på Öland t ex) kommer ta emot det på måndag. På Konserthuset i Stockholm.
Veckan är rätt hektisk för Barbro, det är många som vill hinna träffa henne och få intervjuer. I onsdags var hon på Kulturhuset på morgonen för att bli intervjuad av Kattis Hoflin inför ett antal skolklasser med barn för att de skulle få lära känna henne lite.
Först undrade jag varför de hade täckt för de höga och stora fönstren som finns i hela huset och oftast gör fotografering där lyckad. Nu var lokalen becksvart. Segt. Idén var ju att få med lite barn som ser intresserade och glada ut. Så blev det inte riktigt.
Istället hade de förberett för rejäl konsert. Hennes söner som kallar sig Bröderna Lindgren med gästartister som Nina Ramsby och Britta Persson spelade några låtar. Otroligt bra bonus på det jag trodde skulle vara en helt vanlig fotografering.
Mellan intervjun som skedde precis nedanför scenen var det en fullfjädrad konsert med fina ljussstrålar och mycket rök. Det var länge sedan jag fotograferade en konsert, men bara att kunna gå omkring helt ostört och fotografera där jag ville var lyxigt.
Sen är det såklart en extra bonus med svepande strålkastare och rök, det gör automatiskt allt så mycket roligare på bild. Först rött, sen blått, och lite blandning däremellan. Har man tur och inväntar rätt tillfälle kan man få ljuset rätt in i glaset för lite naturlig ”lens flare” som gör det roliga ännu roligare.
Bröderna Lindgren upptäckte jag via Bolibompa för något år sedan, fantastiskt kul musikvideor med bra låtar. Lite synd att jag inte hade med mig äldsta sonen till jobbet den dagen, han hade uppskattat överraskningen. Sen kanske han hade saknat skolpolisen som jag tror är hans favorit.
Det kan vara lite segt för skolbarn att bara sitta och lyssna, men inte när det är en konsert som bryter av. Speciellt inte när Nina Ramsby sjunger fulsång.
Sånt som detta händer inte ofta i mitt yrke, visst kan man kanske få oväntade möjligheter för att få till vissa motiv, men sällan av den här kalibern. Jag gick omkring och var glad med min D800 och ett 70-200/2.8 som med antiskakfunktionen gick alldeles utmärkt att ha i ett mörkt rum.
Jag brukar oftast ta lite testbilder för att kolla exponeringen och sedan köra manuellt för att inte kameran ska luras. Det är lättare att kolla av på skärmen rätt ofta och kompensera hit och dit. Ibland blir det helfel, men oftast ligger det rätt bra.
Barbro satt hela tiden i en fåtölj som en tron med en tiger vid axeln, kanske inte med världens mest smickrande ljus, men glad var hon ändå.
När samtalet och konserten var slut gick jag till kontoret och snabbredigerade bilderna i Lightroom för att sedan skicka en massa bilder till min uppdragsgivare. De var snabba med att få upp en ny bild på deras hemsida och sånt är alltid kul för mig som fotograf. På kvällen fotograferade jag ett samtal mellan Barbro och Mats Kempe, också i Kulturhuset, men då med en helt annan typ av musik.
Har du förresten inte hört Bröderna Lindgren så finns de på Spotify. Väldigt bra.
Nu har jag även fotograferat porträtt igen av Barbro, denna gång på Skeppsholmen i blåst men med fin himmel och lite extern blixt. Ska visa upp dem snart, för de blev så helt otroligt bra. Kanske de bästa bilderna jag tagit i år.
