Det här var egentligen bara ett ljustest inför en fotografering jag hade med en skådespelare senare på dagen, men eftersom bilder på min trogne ljusmodell, Fripp, alltid blir så bra får den visas upp här i något slags pedagogiskt syfte.
Jag brukar ställa mig själv och se sur ut framför kameran för att se hur ljuset faller, bara för att se så allt är ungefär som jag tänkt mig. Tyvärr hjälper inte det alltid så mycket, alla ser ju inte ut som jag. Och ibland blir man trött på de bilderna som kan kännas aptrista och sen när någon annan agerar modell blir det plötsligt fantastiskt. Som nu.
Ljussättningsdiagrammet
Tre blixtar användes till detta studioporträtt, två Profoto D1 och en AcuteB 600R med tillhörande ringblixt med Softlight Reflector på.
Huvudljuset kommer från en D1 med beautydish till vänster på bomstativ hyfsat högt, kanske 1-1,5 meter från hans ansikte. Eftersom jag tänkte ha upplättningsljus från en ringblixt drog jag ned effekten på den här blixten aningens, kanske ett Profoto-steg eller lite mer, så att allt balanserades bra. Det är liksom kruxet med ringblixt, det är lätt att det blir för mycket ljus från alla håll som till slut gör allt platt.
Ringblixten satt på ett stativ och jag fotograferade genom den, som sig bör, även om jag senare även använde den fritt utan att kameran pekade från samma håll. Det kan man också göra, även om man förlorar det typiska ljuset när det kommer ljus från samma håll som kameran pekar.
Bakom kulisserna i studion
Toningen i bakgrunden kommer sig av att det är så ljuskäglan från min beautydish faller så om inget hindrar den. Det är egentligen en vit rundfond, men med blixten en bit ifrån och inget annat som lyser upp den blir det en toning från mörkgrått till mellangrått.
För att få lite mer separation ställde jag en avlång softbox, strip softbox kallas den, till vänster och bakom fripp. Den har även en mask som gör att själva öppningen bara är sju centimeter bred, vilket gör den rätt lättjobbad. Den öppningen är täckt av diffusionsmaterial vilket gör att ljuset är ganska mjukt, så inte en så skarp och krispig kant kantljus annars kan ge. Bara lite ljusare kant så det hela inte smälter in i bakgrunden helt enkelt.
Mycket mer än så är det inte att säga om det här porträttet. Jag har gjort liknande med ringblixt förut, mest för att jag gillar det ljuset när det bara finns med litegrann och lättar upp allt, från porer till skäggstrån och gör att varenda detalj får ljus.
Vill man ge det hela lite mer karaktär kan man alltid använda ett raster och även spärra bort lite ljus med en svart skärm. Då blir det som nedan.
Här är inlägget som berättar mer med diagram och allt hur det porträttet gjordes: Ringblixt och fler porträtt.
Gillar du ljuset finns alla mina blogginlägg om ringblixt här.
Det om det, trevlig helg.
Och som vanligt, dela gärna eller tryck på Gilla, sånt gör mig alltid glad. Tack.
