≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Personalfotografering land och rike runt

01personalfotografering-karta-mellansverige-183mil

För några år sedan blev jag anlitad av Familjens Jurist som har lokalkontor över hela landet att fotografera personalporträtt av alla deras medarbetare. Efter en genomgång av var i landet de fanns och hur lång dagar (och nätter) jag hade behövt lägga ner på detta föreslog jag en enklare (och krångligare) lösning.

Mitt ansvarsområdet blev dels att fotografera orterna du ser på kartan ovanför, det var Stockholm och dess kranskommuner, plus Borlänge, Eskilstuna, Gävle, Karlskoga, Karlstad, Katrineholm, Köping, Nyköping, Sandviken, Västerås och Örebro. 183 mil plus några hotellnätter

02personalfoto-i-en-massa-olika-rum

För resten av landet letade jag upp lämpliga fotografer i orter som vardera kunde täcka in ett lagom stort område. Hade jag åkt runt och fotograferat överallt själv skulle det uppskattningsvis ha tagit drygt en månad. Så kul är det inte att bo på hotell och vara borta från familjen.

03fotografera-personal-där-det-går

Alla bilder skulle självklart följa samma stil och ha samma ljussättning. Kundens reklambyrå (som valde mig) hade sett de personalbilder jag fotograferat för Poolia under många år och ville ha något snarlikt (se, det lönar sig att blogga). I teorin kändes det relativt okomplicerat.

04fotografera-utanför-trånga-konferensrum

Sen att det var olika förutsättningar man skulle krångla in samma ljussättning i var något jag kom på under projektets gång. T ex att alla kontor inte hade så högt i tak, eller att de hade så små konferensrum att jag fick ställa kameran med stativ utanför rummet och fotografera in genom dörren.

05fotografering-av-porträtt-i-dörröppningar

Inget kontor var det andra likt, det som dock underlättade lite var att porträtten skulle friläggas, eller ha kritvit bakgrund i alla fall, för att sedan monteras in på en annan bakgrund. Det gjorde det aningens lättare. Ibland.

06ibland-får-stativet-stå-där-det-får-plats

För det mesta kom jag till ett kontor där det fanns lite plats, men många gånger hade personalen rensat upp där det fanns en vit vägg och gjort lite plats åt mig och mina studioblixtar.

08personalfotografering-i-konferensrum

Alla bilder följde som sagt samma ljussättning, och den fick de fotografer runt om i landet som jag hade rekommenderat kunden att anlita. Ett diagram tror jag också de fick, om jag inte minns fel. Med utrustning och kanske t om mått angivna. Som sig bör.

09personalfoto-i-ett-otroligt-litet-rum

Det här ovan var nog det minsta rummet jag fick äran att försöka ta ett halvkroppsporträtt i. Huvudljuset var alltid en 150 cm softbox Octa som kändes tryggast, men att få in en sådan stor sak i ett litet rum är inte alltid det lättaste eller smartaste. Skulle jag gjort om det idag hade jag nog rekommenderat ansiktsporträtt och satsat på en mindre ljusmodifierare.

10personalfoto-igen

Förutom huvudljuset hade jag en till blixt som agerade bakgrundsljus och kantljus i ett. Oftast räckte det att ställa en mellanstor softbox nära en vit vägg lagom vinklad så ljuset faller på både vägg och snett bakifrån på modellen. Men det blev såklart olika lätt beroende på rummet.

11personalfoto-i-konferensrum-av-olika-storlek

Förutom två blixtar hade jag en stor reflexskärm med mig, Den var bra för upplättning, men också för att ”boxa” in modellen för att slippa ströljus från fönster som fanns på fel ställen i vissa lokaler.

12personalfoto-i-landet-runt

Det här med att välja halvkroppsporträtt med ett 85mm-objektiv var något jag fick äta upp lite då och då. Att gå lite närmare hade gjort livet betydligt lättare, då hade jag också sluppit försöka variera hur personalen stod med sina armar och händer, något som alltid är onaturligt för icke-modeller. I princip.

13personalfoto-i-sverige

Ibland fanns det ingen vit vägg, och av någon anledning som jag inte kan komma på idag, hade jag inte med mig något bakgrundspapper. Kanske för att jag tänkte att jag ändå skulle frilägga alla bilder, eller för att jag ville kunna resa hyfsat lätt.

Jag hade ju ändå bil, så egentligen vore det inget jätteproblem att ta med lite saker till. Det skulle kanske inte riktigt fått plats i vissa rum, men förenklat i andra där det var gula väggar överallt.

Då kom jag på det här smarta tricket: Kopieringspapper som bakgrund.

14personalfoto-med-saker-i-vägen

Ibland är takhöjden något som begränsar, men oftare hänger det lysrörsarmaturer eller vanliga lampor i vägen för där man t ex vill ställa ett stativ med en softbox som ska så högt det bara går.

Lampor är oftare lättare att flytta, men de där lysrörsarmaturerna brukar vara krångligare. Finns det flera kan man dra dem mot varandra med ett snöre eller en rem, men det känns vanskligt. Fast ibland måste man.

15personalfoto-måttband

Ett måttband har jag alltid med mig. Det underlättar så otroligt mycket att snabbt mäta upp avståndet mellan modell och blixt m.m. att det är ett måste i kameraväskan. Det blir mycket lättare att göra om samma ljussättning då, och det var ju exakt det jag gjorde hela tiden på den här personalfototurnén.

16porträtt-i-konferensrum

Ett stativ för kameran är också guld värt, vissa frågar varför jag använder det vid porträttfotografering, och det gör jag oftast. Men den största vinsten är under ljussättningen innan man börjar fotografera. Att ha kameran på stativ gör att jag kan använda mig själv som testmodell, kanske inte så kul att se min sura nuna på alla testbilder, men då ser man direkt om man ställt upp och in all utrustning korrekt.

Minneskort-tricket är smart att använda sig av också.

17svart-tyg-för-att-stoppa-solljus-genom-fönster

Till sist, nästan, kommer den del av utrustningen som räddat så många fotograferingar: svart tyg.

18svart-tyg-är-bra-att-ha-med-sig

Ibland hamnar man i ett rum vid en tidpunkt då solen lyser direkt in i rummet och stör ljussättningen. Eller så måste man fotografera nära en vägg som antingen kan vara vit och ta bort all kontrast eller i någon färg som ställer till det på porträtten.

Några kvadrat svart tyg och silvertejp löser enkelt alla dessa problem, och ihopvikt tar det inte så fasligt stor plats.

Ett extrastativ eller två kan vara smart också, man vet aldrig om man måste göra en skärm nära modellen där det inte finns möjlighet att tejpa på någon vägg eller dörr. Behöver inte vara några rejäla saker, oftast räcker två Manfrotto Nano även om de ibland är i kortaste laget.

07hotell-not-so-fun

Det blev inte så väldigt många hotellnätter, jag försökte planera in mina fotoresor så effektivt jag bara kunde. Stockholm till Gävle, Sandviken och Borlänge för att sedan åka hem funkade t ex bra.

Samma sak söderut.

När jag skulle inåt i landet var det mer praktiskt att sova borta för att slippa åka alldeles för mycket i onödan. Hade jag gjort detta idag skulle jag troligtvis kunnat gjort det med mindre utrustning och hellre tagit tåget. Då hade jag kunnat vara mer effektiv och jobba samtidigt. Fast inte till alla orter såklart, men ganska så många.

Själv levererade jag runt hundra bilder, minns inte riktigt hur många det blev totalt, men betydligt fler i alla fall. Jag var spindeln i nätet där, och det mesta sköttes via Sprend eller e-post. Idag skulle jag nog klurat på en smartare lösning som kunde samla alla fotografers bilder i molnet, det tar väldigt mycket tid att administrera ett projekt som detta, och det vill man gärna minimera.

Det var lite intressant att se hur olika bilder från olika fotografer som fått exakt samma instruktioner kan bli. Men jag antar att det är samma sak med kockar, får de samma recept smakar det ändå lite olika.

Jag gjorde nyligen ett liknande uppdrag, fast åt andra hållet. Då var det jag som fick ett ljussättningsdiagram från en engelsk fotograf och att se hur olika fotografer i ett par länder har tolkat detta var kul.

Anledningen till att jag skriver om det här gamla uppdrag är för att jag fått ett liknande, som dock inte är porträtt, och jag funderar på hur det kan lösas mest ekonomiskt. Det minst prisvärda vore att låta mig åka runt en månad, och det är jag inte heller sugen på.

Mer om det senare.