Att skriva den här bloggen har varit ett väldigt belönande arbete som tagit en massa tid under flera år nu. Det har kanske inte givit några direkta inkomster som att skriva en bok gör, eller att sälja en PDF på nätet, men en massa andra saker.
Det svåra i början var att hitta saker att skriva om, och att hitta min ”röst”? Hela Jante-grejen som kan vara svår att undvika i Sverige finns där hela tiden, och speciellt med så otroligt många duktiga fotografer runt om i världen kändes det konstigt att börja säga hur man gör saker. Jag som ofta känner att jag precis har lärt mig hur man gör, på något sätt.
Nu har jag ibland bloggen i åtanke redan innan jag gör ett jobb, och försöker att inte missa chansen att få bra material när jag gör jobben som senare hamnar här.
”Det här är bra bloggmaterial”
Vissa uppdrag kanske inte är så välbetalda eller kommer synas så mycket, men de kanske har ett annat värde i att det kommer bli bra bloggmaterial. Det kan vara i princip vad som helst som avgör det, att man använder en oprövad teknik, att det var svårt men gick bra, att det lärde mig något eller att det bara blev fint.
Alla jobb är såklart inte så intressanta för bloggen, åtminstone inte som unika inlägg där jag har provat något nytt och har entusiasmen att visa hur jag gjorde och vad det blev för resultat.
Däremot kan de ha andra värden, man kan alltid hitta något i varje uppdrag som kan vara värt att blogga om. Det kniviga är mest att ta sig tid att göra det, och inte avfärda innehållet som trist, självklart eller bara meningslöst.
Sen kan man såklart även blogga om just det, varför man bloggar om en viss sak, för det kan vara intressant för dem som funderar på sånt eller väljer bort att göra det för att det känns onödigt.
Bloggen kan leda till saker
Jag skrev tidigare, för ett år sedan ungefär, att min blogg har kostat mig grovt räknat en och en halv miljon kronor om man räknar på ett visst sätt. Det var då när jag hade passerat 500-strecket för antalet blogginlägg, nu har jag skrivit nästan 200 till och orkar knappt räkna på vad det innebär i pengar.
Ett av mina bästa exempel på att det verkligen lönade sig att dokumentera en plåtning ordentligt och sedan skriva ett rejält blogginlägg om det är min gamla klädfotografering jag gjorde för några år sedan.
Jag tackade ja till att hjälpa ett svenskt klädmärke att fotografera deras kollektion och såg till att ha bra material, sedan snappades blogginlägget upp av Profoto som skrev om det på deras internationella blogg och vips kom det fler besökare än jag någonsin haft på en dag.
Nu var det ett tag sedan jag var med på deras blogg, men är lite stolt att få ha en egen etikett där som länkar till de fyra gånger de länkat till mina inlägg. Kanske är lite skrytigt, men jag är väldigt stolt över detta. Och det hade aldrig hänt utan bloggen och allt material jag samlade för att skriva de där inläggen.
För att återknyta till temat för blogginlägget så har detta i sin tur lett till att jag har fått flertalet förfrågningar om liknande uppdrag, bara för att någon har hittat blogginlägget och sett att jag kan göra den typen av fotograferingar.
Det är också något man kan blogga om, vad bloggen har givit för resultat.
Pengar, varumärke eller ego
Som fotograf, och som Stefan Tell, behöver jag lite av varje. Jag kan inte betala hyran med mitt varumärke, men det hjälper mig i andra situationer. Samma gäller mitt ego, om jag har en dålig dag kan en titt på statistiken från Google Analytics, Facebook, Instagram, Flickr eller något annat ställe där jag publicerar innehåll göra mig lite gladare och få hakan att inte sjunka ner i bröstet.
Även om jag gör ingenting en dag så fortsätter min digitala närvaro att arbeta för mig dygnet runt, det kanske inte alltid leder till pengar, men det gör mig gladare och håller mitt självförtroende på en hygglig nivå så jag kan fortsätta jobba. Så funkar i alla fall jag.
Att lägga för mycket tid som egenföretagare på sociala medier är ett rätt dåligt ekonomiskt beslut, men att inte göra det alls eller missa möjligheterna med det är inte så smart heller.
Jag blir en bättre säljare av mina tjänster när jag backas upp av allt jag har på nätet, och ju mer jag gör, desto mer naturligt känns det vilket i sin tur skapar en positiv spiral att allt känns enklare.
Det är också minst ett blogginlägg därinne någonstans.
Skriv. Ner. Allting.
För att komma tillbaka till ämnet, jag har lätt att hamna på stickspår, tror jag en av framgångsfaktorerna är att skriva ner allt man gör och tänker på. Det ska kanske inte tolkas bokstavligt, det vore galet, men försök att skriva ner ibland anledningen till varför du löste ett problem på ett visst sätt precis när du gjorde det. Senare kanske du har glömt bort den.
Jag har en app i telefonen där jag skriver upp rubriker till bloggen när jag kommer på dem, det skulle jag nog hellre göra i ett anteckningsblock, men försöker att hålla saker digitalt bara för att det är smidigare på andra sätt.
Här är rubriker som kanske eller kanske inte kommer bli blogginlägg:
- Fråga fotografen om råd
- Beskär kunder bilder?
- Porträtt med glasögon
- Hur man gör bloggare glada
- Klicka alltid ”Gilla”
- Kolla igenom dina gamla jobb
- Mitt virala experiment
- Ta pressbilder i god tid
- Ibland är sämre bättre
Som du ser är det högt och lågt, förklarande och flummigt, och ibland rätt överlappande. Jag kollar igenom den här listan när jag inte har något självklart att blogga om, ibland ryker flera punkter på listan samtidigt för att det var ett liknande tema på flera av dem. Ibland kanske något bara blir en del av ett större blogginlägg, en mellanrubrik kanske.
Men att ha dessa punkter, tillsammans med annat material, liggande i det digitala förrådet gör att jag kan låta saker mogna, ibland blir det bara torrt av att ligga för länge och jag skriver aldrig klart det. Sånt händer lite för ofta.
Men det går också att blogga om.
Note to self
Nu hittade jag ingen bra översättning till denna mellanrubrik utan kör på det engelska uttrycket, samma gäller huvudrubriken på blogginlägget. Men men.
Många gånger är blogginlägg just så, en påminnelse till mig själv vad jag borde ha i bakhuvudet på varje plåtning av ett visst slag. Förr eller senare kanske jag gör den där checklistan som jag borde ha med mig varje gång jag ska dokumentera ett evenemang eller fotografera ett reportage eller när jag fotograferar i studion.
I den här kategorin finns det en outsinlig källa till blogginlägg.
Jag funkar på så sätt att om jag har skrivit ner något så kommer jag ihåg det bättre, jag kan bli lite stressad att ha för mycket bara i huvudet, har jag väl skrivit ner det behöver jag inte oroa mig för att glömma bort det, och kommer samtidigt ihåg det bättre. Att det sedan kan vara intressant för andra är en bonus.
Genom att formulera det jag har tänkt i skrift ger mig inte bara övning i att göra saker förståeliga, utan är väl en form av studieteknik som passar mig. Att jag sedan kan gå tillbaka till gamla blogginlägg och komma på varför jag gjorde på ett visst sätt gör att det cirkeln fullbordas. Många gånger får jag idéer om hur det kan göras bättre.
Det kan också bli ett blogginlägg, hur man utvecklat något.
Inget är egentligen självklart
Det finns något som jag har för mig kallas tyst kunskap, det kanske jag har tagit upp tidigare, men det är ju rätt intressant. Saker man kan fast man aldrig tänker på att man kan, eller hur man kan det, eller hur man gör det.
Som att knyta skorna, eller hur man startar en cykel.
Eller borstar tänderna.
Man bara gör det.
Det kluriga är att förklara hur man gör, eller varför man gör just så, eller varför man ens gör det. Ett självklart inslag i alla föräldrars vardag.
Det blir också bra material till bloggen, har jag märkt. Lite som att ha någon som inte förstår eller vet varför man gör saker på ett visst sätt stående bredvid hela tiden och frågar ”varför gör du så?”, ”vad är den där bra för?” och en massa andra frågor som tvingar en att tänka till ett par varv.
En fotografering – många blogginlägg
Varje uppdrag man gör skulle lätt kunna vara material för minst tre blogginlägg. Vardera. Kanske ett om planeringen, ett till om förutsättningarna man hade och ett om vilka utmaningar just detta uppdrag hade. Den här typen av blogginlägg brukar jag inte skriva så ofta som fristående inlägg, de blir mest en introduktion till presentationen av hela uppdraget, men behöver inte vara det.
Sen kan något vara en snabb rapport från fotograferingen, kanske bara en snabb ”behind the scenes”-bild från telefonen. Sånt brukar jag använda Instagram, Twitter eller min Facebook-sida till.
När fotograferingen väl är klar, innan man har något att visa, om man får visa det dvs, kan man skriva något om arbetsflödet, om det var något speciellt med det eller om det var en viss beprövad metod som fungerade bra där.
Och så kan man skriva hur man hanterar en viss situation under uppdraget, t ex när kunden ber om en gruppfotografering som inte fanns med i förfrågan eller bara att uppdraget utvidgas och vad man kan göra av det.
Slutligen kan man såklart presentera det färdiga resultatet, det kanske blir ett blogginlägg med allt ovanstående i ett paket, men det behöver ju inte vara det. Allt behöver såklart inte komma i ordning heller, man kan presentera den färdiga bilden först och sedan berätta om hur man gjorde eller vilka förutsättningarna var. Det finns inget som säger att ett blogginlägg måste vara från A till Ö. Det går att dela upp.
Sen behöver slutligen inte vara slutligen, det kan ju vara så att responsen på jobbet var fantastisk, eller att man vill berömma kunden för att de har använt bilderna så bra eller att de har hamnat i en tidning eller något roligt sammanhang.
Tycker man inte att alla uppdrag man gör är värda att skriva något blogginlägg om kan man vaska fram mer intressant ur de man verkligen gillar.
Korslänka allt innehåll
Nu är jag inte expert på att följa detta råd, men jag försöker verkligen. Etiketter, eller ”taggar”, på bloggen är ovärdeliga för att länka samman uppdrag för en viss kund, användandet av en viss utrustning eller någon term som man vill göra sökbar på något smidigt sätt.
Jag hoppas kunna göra mer av detta framöver, att presentera varje blogginlägg med länkade etiketter så de som är intresserade att läsa mer om en viss ljusmodifierare lätt kan hitta bra inlägg om just denna. Eller de som bara vill se alla uppdrag jag har gjort för en viss kund.
Det är rätt smart ur ett SEO-perspektiv också, vet dock inte exakt hur smart.
En sak det också är bra för är att man enkelt kan skriva ett inlägg med ett visst ämne och lätt kunna länka till relaterade saker som gör inlägget så mycket mer värdefullt för den som läser det.
Då kan du skriva ett kort inlägg men länka till en massa tidigare texter som ändå gör att helheten blir bra.
Gör nytt innehåll av gammalt innehåll
Vi försöker att äta rester, det är så trist att slänga mat. Samma saker är det egentligen med bloggen, varför ska gammalt innehåll ligga långt in i skafferiet och torka när man kan ta fram det igen och göra något nytt av det?
Har man inget att blogga om kan man alltid titta igenom gamla inlägg och skriva ett nytt inlägg där man kanske har tankar på hur det där uppdraget kunde ha gjorts bättre eller enklare med smartare teknik eller annan utrustning.
Samma gäller för ljussättning, jag tittar ofta på gamla uppdrag jag har gjort, där jag kan bli fascinerad över hur bra resultat jag kunde få med så mycket sämre utrustning och lokal än vad jag har idag.
Hur kunde jag göra bra bilder i ett källarrum med en DX-kamera och blixtar som behövde ND-filter för att slippa ha bländare 16?
Det kunde bli ett bra blogginlägg.
Jag har också återkommande uppdrag av samma karaktär där jag gärna kollar på gamla blogginlägg för att se vad jag hade tänkt när jag gjorde dem, inte bara hur resultatet blev. Ofta får det mig att finslipa saker rätt mycket, eller att skära ner på mängden utrustning jag tar med mig.
Ja, det blir bra på bloggen
Nu tänkte jag avrunda ett av mina längre blogginlägg. Jag skrev ovanligt nog detta för på min engelska blogg, det tog en evighet och blev ungefär lika spretigt som detta. Först tänkte jag nästan översätta det stycke för stycke, men det blev inte riktigt så, en massa saker kom i vägen och det blev betydligt längre. Såklart.
Vad jag i alla fall vill avrunda med är att man kan blogga om det mesta, det är alltid någon som tycker det är intressant. Ibland är det på de mest oväntande inlägg som man får flest kommentarer eller annan respons.
Det behöver inte vara svårt att blogga. Det behöver inte ta enormt mycket tid. Det behöver inte alltid vara blogginlägg som är uppställda på ett visst sätt. Det är väldigt lärorikt att blogga. Det är väldigt givande att blogga.
Och det är väldigt smart att blogga. Även om vissa verkar tycka att bloggen som fenomen är död. Det tror inte jag. Inte när jag tänker på hur mycket det ger mig i självförtroende, hur mycket jag lär mig, hur mycket förfrågningar som kommer in med hjälp av blogginlägg snarare än min portfolio.
Min slutliga avrundning får bli ett tack till dig som läser min blogg, som kommenterar ibland och som kanske trycker på ”Gilla”-knappen. Det är roligt att du kommer hit och hjälper mig att fortsätta med detta arbete.
Tack.
Skriv ett eget blogginlägg nu.
Comments on this entry are closed.