≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Ringblixt och fler porträtt

Profoto ringblixt med widesoft-reflektor i svartvitt. Fotograf Stefan Tell

Här är lite fler bilder från min första fotografering med ringblixten jag köpte nyligen. Ett väldigt annorlunda sätt att använda blixtar i studion, är väl den korta versionen av hur det var.

Det finns såklart tusen miljarder sätt att använda den på, men jag hade en tanke om en stor ljusstrimma där ringblixten skulle garantera att det alltid fanns täckning i skuggorna när en hårdare ljuskälla ovanifrån stod för skuggspelet.

Ringblixt-headshot (Profoto). Fotograf Stefan Tell

Med en så mörk bakgrund (ursprungligen vår vita rundfond, men skäggmodellen Anders stod en bra bit ifrån den, och ljuset var rätt avskärmat, så den blev mörkgrå) blir effekten rätt olika i färg och svartvitt. Mycket handlar såklart om konvertering och färgerna, men den svartvita upplevs lite jämnare i tonerna.

Ljussättningsdiagram, ringblixt + Magnum

ljussättningsdiagram-ringblixt-profoto-Magnum-raster

Det blev en ljussättning med fyra blixtar för dessa porträtt, vissa av dem syns inte alla blixtars inblandning så tydligt, men de fanns där. Så det går såklart att göra det hela betydligt enklare för samma resultat.

Huvudljuset kom från en Profoto D1 250 Air med en Magnum-reflektor och ett raster på denna. Idén var att det skulle kolla avskärmat ljus från en ganska hård vinkel uppifrån ner i ansiktet så skuggorna skulle vara djupa och mörka.

Ringblixt-porträtt med lite extra skuggor av en Magnum-reflektor. Fotograf Stefan Tell

Eftersom idén (förutom att testa ringblixten rent generellt) var att låta skägget vara stjärnan i bilden kändes det naturligt att ha ett rätt kontrastrikt ljus från en skarp vinkel. Det, tillsammans med ringblixten skulle få varenda skäggstrå att stå ut, och det tycker jag vi lyckades med.

Börjar ljusmätningen med ringblixten

Det här kanske är helt fel sätt att göra, men eftersom ringblixten drevs av mitt AcuteB 600R som inte är lika enkel att finjustera som D1:orna, kändes det naturligt att först se till att ljusnivån från ringblixten var ”lagom”.

Jag satte ner AcuteB:n på lägsta effekten och lät den vara där under hela fotograferingen. Ringblixten skulle inte få ta överhanden i ljuskänslan, det skulle skötas av Magnum-reflektorn snett uppifrån.

ringblixt-bakgrund-barndoors-fond

Huvudljusets vinkel och posering

Medan vi testade olika effekt på huvudljuset kontra ringblixtens upplättning blev det några roliga bilder, roliga på så sätt att de visar hur låst man kan bli med en ljussättning som denna.

Kommer huvudljuset som en strimma från högt upp kommer varje liten förändring av position eller vinkel på huvud/ansikte att skapa en helt ny upplevelse av ljussättningen, inte alltid direkt lyckat.

Det är lite som att kliva in och ut i en solstrimma, är man lite för långt fram kommer hår att skugga ansiktet (kan ju bli bra det också ibland) och är man för långt bak missar ljuset ansiktet helt. Vrider man upp ansiktet mot ljuset blir effekten rätt påtaglig, och just den posen (och varianter av den) kändes mest naturlig här.

Ringblixt till halvkroppsporträtt i svartvitt. Fotograf Stefan Tell

Alltid lite ljus överallt i kamerans riktning

Just detta är väl den effekt man har mest nytta av när man använder en ringblixt som upplättningsljus, att allt ljus kommer från samma axel som den man fotograferar på. Eller snarare vinkel, om det ska låta svenskt.

I exemplet ovan med ett halvkroppsporträtt blir det rätt tydligt hur det funkar. Även fast huvudljuset, här lite svagare än i ansiktsporträtten, skapar djupa skuggor under lugg och i ögonhålor, utöver skuggsidan, finns det lite ljus överallt.

Det är t om ett litet blänk i ögonen, så man ser att det finns ögon därinne i skuggorna, som räcker för att ge porträttet en blick snarare än bara vara grafisk i sin kontrast.

Klassisk ringblixteffekt i porträtt. Fotograf Stefan Tell

Klassisk pang-på med ringblixt

Den sista bilden blev lite mer vanlig ringblixt-effekt. Jag gick lite närmare, och eftersom jag redan hade den blixten på lägsta effekt fick jag justera exponeringen och även minska ljuset från ovan. Resultatet är mer helljus-i-ansiktet, hade modellen varit närmare bakgrunden skulle det även bli den där skuggan runt hela honom.

Trots Widesoft-reflektorn som gör att ringblixten blir ungefär så stor som en beautydish är ögonblänket rätt litet, exakt hur man ska få fram ett större vet jag inte riktigt än, kanske gå ännu närmare och få mer vidvinkel, men det här är redan 50mm. Fast då skulle jag verkligen behöva sänka ljusstyrkan, med ND-filter på ringblixten, eller ett på objektivet för att få ner allt ljus.

Det måste jag nog hitta en lösning för hursomhelst snart, annars kommer jag behöva köra bländare 8 och uppåt, och det brukar jag sällan gilla för porträtt.

Tänkte avsluta med en fråga: har du tryckt gilla på min Facebook-sida än? Om det känns som en evighet mellan inläggen på bloggen brukar det finnas lite kortare saker där om du är intresserad. Lite mer respons där också, av förklarliga skäl.

Comments on this entry are closed.