Nu har jag äntligen fått min ringblixt, en Profoto Acute/D4 Ring, som jag hittade begagnad hos Scandinavian Photo för lite mer än halva priset. Av en slump hittade jag samtidigt en begagnad mjukljusreflektor till ringblixten hos Procenter för mindre än halva priset, två riktigt bra fynd på samma vecka. Händer inte varje dag.
Efter ett vanligt porträttuppdrag i studion igår satte jag uppe ringblixten på ett stativ, monterade mjukljusreflektorn och satte dit kameran. Det enda jag har i studion som kan driva ringblixten är min batteriblixt AcuteB 600R, eller snarare batteriet som man kopplar blixten till, men det funkar också. Annars använder jag ju uteslutande Profoto D1 i studion.
Anders som jag delar kontor med, eller snarare, min hyresvärd, var vänlig nog att ställa upp som testmodell för lite poriga porträtt med svårmod och detaljer.
Jag blandade lite olika ljussättningar för att testa mig fram, hade någon slags idé om att göra något Dan Winters-inspirerat fast utan tung överrock. Det blev inte exakt så, men som någon slags utgångspunkt.
Utöver ringblixten använde jag en Magnum-reflektor med raster för att få till lite roligt ljus i ansiktet, en D1:a med en mellanstor Octa satt på en bom ovanför som hårljus med syns inte så tydligt.
Apropå ringblixt så köpte jag en Orbis för att testa tidigare i år, men det har mest blivit lite roligare barnbilder hemma med den. Vet inte riktigt varför jag aldrig fått in den i studio något bra sätt, men det här är något helt annat. Väldigt svårt att få till men otroligt kul att kunna få ett skönt upplättningsljus som gör väldigt mycket för upplevelsen av huden i ett porträtt.
Ska återkomma senare med lite fler bildexempel från första testplåtningen med ringblixten. Sen kommer jag säkert att klämma in den i lite alla möjliga sammanhang, nu när jag väl har en. Och måste faktiskt lära mig den ordentligt.
Just den här testbilden skärpte jag rätt mycket, mest för att se hur mycket struktur och detaljer man får fram. Använde en Nikon D800 och ett 24-70mm/2.8.
