Efter att ha bevakat Blocket, Fotosidan och diverse andra ställen där man kan köpa begagnad utrustning till fotostudion lyckades jag äntligen vara först med att svara på en annons på ett rejält Szabad studiostativ (M60 tror jag det är, eller liknande).
Det finns andra lösningar på att ha ett riktigt stabilt pelarstativ i studion, men det är svårt att slå de här gamla monstren som väger enormt mycket och inte rör sig ur fläcken. Kanske aningens overkill att ha ett såhär rejält stativ i en så liten fotostudio, men jag har verkligen saknat flexibiliteten med ett sånt här.
Nu kan jag äntligen fotografera saker uppifrån utan att behöva få kroppsskador eller vara säkert på att det inte rör sig ur fläcken när man ska fotografera ett större antal produkter eller liknande.
Det fina är att det bara kostade mig 1.500 spänn. En bråkdel av vad andra har sålt sina för, vad motsvarande funktion skulle kosta ny orkar jag inte ens drömma om.
Men inte nog med det, säljaren hade även ett jättegammalt bomstativ han ville bli av med, så jag lade ett bud på det också. Ett Manfrotto-stativ, med hjul som kanske har sett sina bästa dagar, men det kanske man kan smörja? En bra motvikt fick jag med på köpet också, det behövs alltid.
Det fina med detta är giraffbommen, två vevar/rattar längst ned på bommen kan vrida blixthuvudet man monterar högst upp i alla riktningar, så nu slipper jag klättra på stegar, eller fälla ner bommen, vrida, hissa upp den, ta en testbild, osv, för att kunna göra justeringar av vinkeln på ljuset. Känns bra. Allt som allt skulle detta kosta 4-5.000 kronor plus moms, jag fick det för 2.500 kr inklusive allt.
Jag har börjat bli väldigt försiktigt med mina investeringar, mest för att fotografering är lite av en materialsport och man lätt blir blind när man kollar igenom webbshoppar eller produktkataloger. Det är lätt att tänka; ”om jag bara köper den här kommer mina bilder bli så mycket bättre”, eller ”har jag ett sånt stativ kommer jag kunna göra det-och-det”. Det stämmer säkert delvis, men är rätt dyrt också.
Har man lite tid och tålamod är ju begagnatmarknaden för just fotoutrustning och studioutrustning ett bra sätt att få mer för pengarna, även om många som säljer har en rätt skev uppfattning om vad rimliga begagnatpriser är.
Det absolut bästa med att köpa begagnat för rimliga summor är att man faktiskt kan sälja sakerna till ungefär samma pris, förutsatt det är saker folk behöver, om man inte tyckte att det var så användbart eller kul.
Nu har jag i alla fall nästan allt jag behöver just nu, men önskelistan är såklart fortfarande lång, men nästan inget som känns akut. Det känns också skönt att allt passar till allt, ungefär. Annars är det en grej som kan bli dyrt, att sprida ut sina investeringar över för många olika märken och standarder som inte passar ihop.
Som ett jättestort påskägg till mig själv. Tack.
Comments on this entry are closed.
Oj vad jag känner igen det där: ”Det är lätt att tänka; â€om jag bara köper den här kommer mina bilder bli så mycket bättreâ€, eller â€har jag ett sånt stativ kommer jag kunna göra det-och-detâ€. ”
:-)
Ja, verkligen. Det är väl samma sak med fiske, cykling, motorsport eller vilken materialsport som helst, lätt att grotta ner sig i saker.
Sen finns det mycket som faktiskt gör jobbet lättare, och har man det som jobb kan man rätt ofta motivera det som en investering om det gör att man lättare kan få bättre resultat, eller behöver ägna mindre tid åt räddningar i efterhand.
Det är ett ML 75. Är det tillräckligt gammalt kan jag ha haft min hand på det.
Aha. Minns inte vad Christer som jag köpte det av sa om hur länge han hade haft det, men det är så otroligt rejält att det nog kommer kunna användas ett par generationer till.