≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Barnfotografering med beautydish

Hårt ljus från en Profoto Softlight Reflector (beautydish)

Hårt ljus från en Profoto Softlight Reflector (beautydish)

Den här bilden är tagen på våren 2008 med min gamla Nikon D2X och samma gamla Nikkor AF 85 mm/1.4 som jag använder till de flesta ansiktsporträtt och halvkroppsporträtt. Hittade den när jag bläddrade igenom mina bilder på Flickr för att se hur jag hade ljussatt bilder tidigare.

Skillnaden mot när objektivet sitter på min nuvarande D700 som är fullformat är såklart att det blir uppemot ett 130 mm-objektiv vilket påverkar känslan i bilden, fast det jag skulle komma till med detta var inte teknisk information om objektiv med eller utan brännviddsförlängning utan hur skönt det kan vara med en väldigt enkel ljussättning.

Diagram över ljussattning vid porträttfotografering av ett barn och hans mamma med en beautydish mot vit bakgrund i fotostudio

Klicka på diagrammet för fler liknande inlägg om ljussättning

Enkel ljussättning fungerar alltid

Även fast jag har tagit massvis med porträtt av både barn och vuxna sedan de här bilderna togs, och i många fall krånglat till det med två-tre blixtar, reflexskärmar, friläggning mot fejkad bakgrund, färgfilter och annat, så håller de fortfarande. Kanske just för att de är så enkla.

Visst, jag hade kunnat jämna ut bakgrunden för att få bort skuggorna som hamnade där för att modellerna stod rätt nära pappersbakgrunden, men det kändes rätt att lämna dem där. Bilderna är knappt retuscherade, bara konverterade till svartvitt i Lightroom och lite skärpa/kontrast/kurvor.

En beauty dish hade nog räckt

Bilderna på Katarina och hennes son är egentligen bara ljussatta med en Profoto Compact i en Softlight reflector (beauty dish), sen är jag faktiskt lite osäker på om jag verkligen använde raster på den eller inte, även fast det står så i diagrammet? Vid bakgrunden står en andra blixt med en softbox för att skapa något slags kantljus, men det märks nog inte så mycket så som de är klädda. Kanske mest belyser bakgrunden.

Hursomhelst, det hade nog räckt rätt bra med bara en blixt. Ljuset är så pass enkelt att det fungerar för rätt mycket, och istället för att krångla med kantljus och upplättning här och där (som ofta kräver att modellerna håller sig inom ett rätt litet område för att inte “kliva utanför ljuset”) så blir det här mer flexibelt.

Ljussättningen fungerar förvånansvärt bra på små barn, trots att deras hy ofta är svårare att ljussätta om det är en vuxen med på samma bild.

Fokus på det viktiga

Har man ett så enkelt och hårt ljus blir det inte så mycket detaljer utan mer grova drag, och det har sin poäng ibland. Lite roligare på något sätt, inte lika perfekt och detaljerat, utan mer grova kontraster. Lite ögon, en skugga under näsa och en mun, inget mer. Sen underlättar det såklart att bilderna är i svartvitt, hade de varit i färg skulle det nog inte bli samma enkla effekt.

Jag tror att jag ska försöka gå tillbaka till den här stilen lite mer framöver, speciellt när man använder blixt utomhus. Kanske just komplettera med ett kantljus för att få personen man fotograferar att inte smälta in helt i bakgrunden, men det går ju även att lösa med hjälp av ljusa partier i bakgrunden, eller lite motljus.

Ibland när man känner att man krånglar till det i onödan kan det vara smart att kolla på gamla bilder för att se hur man löste saker utan att ha så värst mycket utrustning. Plus att det är kul att se att man utvecklas, men utan att de gamla bilderna behöver vara dåliga för det. Även om de ibland är det.

Så, slutrotat i arkiven för denna gång. Nästa sak jag skriver om ska vara från något nytt.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig.

1 comment… add one

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.