
Det här är egentligen en testbild när jag förberedde en ljussättning med ringblixt och beautydish inför ett författarporträtt. Sybil, som jag fotograferade pressbilder till, har fått vara med som exempel tidigare (Mitt vanligaste porträtt och Tjusigt porträtt i halvfigur) dröjde kvar i studion och lät mig testa ringblixten lite på henne.
Anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att jag råkade se porträtt av tre olika personer med samma ljussättning, fast olika studiobakgrund, och lite olika retusch. Det intressanta är just hur mycket olika man kan få ut ur en och samma ljussättning. Bara att ändra bakgrundsfärg gör ju oerhört mycket, men även efterbehandling också såklart. För att inte tala om utseendet på den framför kameran.
Läs hela inlägget här…

Den här bilden kanske känns bekant på något sätt, författarporträtt på Lisa Moroni har jag visat förut och bakgrunden har också varit med från när jag tog några testbilder i studion fast med en kollega som modell. Då kunde jag bara visa testbilderna, men nu kan jag visa allt.
En lustig sak när man tar testbilder, oftast är det jag som står där och ser sur ut, är hur mycket känslan förändras bara man byter ut modellen, hur enkel ljussättningen än är, det har jag nog sagt förut, men så är det.
Läs hela inlägget här…

Lasse Nilsen är en otroligt fysisk och rolig komiker, som jag har fått äran att fotografera ganska många gånger nu. Denna gång var det till pressbilder rent generellt och lite annat jag kan få återkomma till senare.
När man har fotograferat någon tidigare har man lite koll på hur de fungerar framför kameran och kanske mer viktigt, hur deras hy och utseende fungerar med ljussättningen. Eftersom jag hade koll på detta drog jag till med en beautydish och raster, upplättad med ringblixt. Kanske inte den kombinationen jag skulle använda vid en personalfotografering av 100 personer, men helt klart väldigt belönande om man bara har en persons utseende att anpassa sig till.
Läs hela inlägget här…

När vi ändå är inne på ämnet ringblixt är det lika bra att fortsätta. Bästa sättet att lära sig något är väl alltid att öva, tror jag någon har sagt. Så jag övar hela tiden, men att använda sig själv som testmodell ger tyvärr inte så mycket. Mest en massa bilder som är svåra att skilja från varandra eftersom jag mest ser min egen småbuttra nuna.
Så när Jonas och Per kom förbi och ställde upp som testmodeller (de får porträtt, jag får lite hjälp med att se till så min databas till bloggen mår bra) drog jag först fram en Telezoom-reflektor jag inte har övat med så mycket, och ringblixten såklart.
Resultatet av telezoomen kanske kommer i ett annat inlägg, jag bytte rätt fort ut den mot en vit Profoto Softlight Reflector (beautydish) för att jag var mer sugen på att se resultatet av en lite mindre svårbemästrad reflektor.
Läs hela inlägget här…

Här är lite fler bilder från min första fotografering med ringblixten jag köpte nyligen. Ett väldigt annorlunda sätt att använda blixtar i studion, är väl den korta versionen av hur det var.
Det finns såklart tusen miljarder sätt att använda den på, men jag hade en tanke om en stor ljusstrimma där ringblixten skulle garantera att det alltid fanns täckning i skuggorna när en hårdare ljuskälla ovanifrån stod för skuggspelet.
Ringblixt, ljussättningsdiagram & bilder här…