Stockholm
Posts tagged as:
Fick äran att fotografera pressbilder av en riktigt känd kändis för ett tag sedan, har glömt att skriva om studioplåtningen vi gjorde. Jag började blogga om utomhusfotograferingen av Louise Hoffsten som också blev bra, men här kommer nästa del i berättelsen. En slags prequel om man ska vara sådan.
Louise kom till min lilla fotostudio, och fick helt enkelt slå sig ner på en stol framför en reflexskärm som jag hade placerat ut noggrannt innan det var dags.
Alice är en journalist och massor av andra saker, och snart även debuterande poet om jag förstått det hela rätt. Till detta behövde hon några författarporträtt, så vi tog med oss en reflexskärm och gick upp till Observatorielunden vid Odenplan, bara ett stenkast från min studio.
När vi skulle fotografera höll vi fortfarande på med att bygga en rundfond i fotostudion, så vi fick ta några utomhusporträtt istället. Inte för att det skulle vara sämre på några sätt, och med höstfärger och inget regn så långt ögat nådde kändes det som ett bra alternativ.
Porträtt utomhus i starkt solljus är inte alltid det mest lyckade, ofta blir det otroligt hårda kontraster och får folk som är med på bild att kisa med ögonen och se allmänt besvärade ut. Eller onödigt hårda ut.
Men, man kan ju inte stanna inne eller hålla sig i skuggan hela tiden, ibland får man ta ljuset som det kommer och istället försöka tämja det lite, med en reflexskärm t ex. I det här fallet när jag skulle fotografera författarporträtt för Bonnierförlagen ställde jag bara en Chimera-ram med diffusionsmaterial mellan författaren och solen.
Att använda en snoot på blixten för porträtt är lite trixigt men ger bra resultat, när jag skulle fotografera författaren Maria Nygren för Bonnierförlagen nyligen kändes det som ett bra tillfälle att låta den vara med i ljussättningen.
Här är sista resultatet från en dag då jag utgick från samma grundljussättning för tre olika plåtningar, men utvecklade den för varje kund så allt inte skulle bli exakt likadant. Egentligen vore det såklart mer ekonomiskt att ha någon slags standardljussättning för enklare studioporträtt, men det vore också väldigt tråkigt och inte det minsta utmanande eller utvecklande.
Skillnaden mot affärsporträtt med två blixtar är inte monomental, men den tredje blixten som lyser upp skuggsidan genom en diffusionsskärm gör ändå att det finns detaljer kvar i alla delar (undantaget kostymen som fick en lite hårdare kontrast i efterbehandlingen).
