≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Hårt ljus

Porträttfotografering mot vit bakgrund i fotostudio. Ljussättning för halvkroppsporträtt med två blixtar, en beauty dish och ett kantljus. Fotograf Stefan Tell

Ibland är det enklaste också det bästa, både när det gäller porträttfotografering och ljussättning. Kanske blir tjatigt till slut, men bästa sättet att lära sig något är att göra det tillräckligt många gånger tills det sitter. I ryggmärgen. Inte alltid lockas av att göra något helt nytt (även om det såklart är bra om man vill lära sig något nytt).

Den mest flexibla ljussättningen

Jag fotograferar rätt mycket porträtt till företag, allt från personalfotografering till styrelseporträtt och bilder till reportage och reklam. Det finns nog ett ansikte med i säkert 90% av de bilder jag tar. Eftersom alla ansikten är olika, alla har olika hudtyper, alla har olika frisyrer osv osv, så finns det en poäng med att hitta en ljussättning som fungerar med minsta gemensamma nämnare. Den blir nästan automatiskt den bästa och mest flexibla.

Mer exempel och ljussättningsdiagram längre ner på sidan

[continue reading…]

8 comments

Hårt ljus – nästan som en solreflex

Porträttfotografering i fotostudio med väldigt hårt ljus från en Profoto Magnum-reflektor. Foto Stefan Tell

Ett ljus som jag verkligen skulle vilja återskapa i studiomiljö (eller utomhus) är det som finns vissa soliga dagar inne i stan. Det brukar bara finnas korta stunder på rätt små ytor, så att försöka planera en utomhusfotografering efter det vore kanske lite väl riskfyllt, eller lönlöst.

När jag ser det blir jag oftast sugen på att fotografera de jag möter, för det uppstår en skön känsla (lite som i fåniga filmer) där en person verkligen står ut i mängden och har som en alldeles egen solstråle riktad på sig.

För det mesta är det om man går med solen i ögonen på en gata där solstrålarna träffar byggnaden bakom (mig) och kastar tillbaka en riktigt hård och riktad reflex som lyser upp de man möter, och tillsammans med den gloria de har av solljuset i ryggen blir det en snygg effekt.

Sen att de kisar hårt är väl något som inte passar alla, men Sören som jag har på bilden ovan klär i det, så vid den porträttfotografering vi gjorde senast provade vi lite hårt ljus. Det blev inte riktigt som mitt drömscenario, men en bit på vägen. Lägg till en utfrätt miljöbakgrund så tror jag det skulle kunna bli något.

Nu är det en vit bakgrund som blev ljus/mellangrå av att inte vara så belyst, plus tre blixtar som användes. En svag mot bakgrunden (det lite ljusare bakom modellen), en som huvudljus med en Profoto Magnum-reflektor samt en blixt bakifrån med standardreflektor för att ge lite kantljus på pannan plus några blänk i håret.

Hamngatan i Stockholm vid hörnet Norrlandsgatan brukar kunna vara en bra plats annars. Fast då får man vara snabb om man vill hinna få några porträtt.

1 comment
Hårt ljus från en Profoto Softlight Reflector (beautydish)

Hårt ljus från en Profoto Softlight Reflector (beautydish)

Den här bilden är tagen på våren 2008 med min gamla Nikon D2X och samma gamla Nikkor AF 85 mm/1.4 som jag använder till de flesta ansiktsporträtt och halvkroppsporträtt. Hittade den när jag bläddrade igenom mina bilder på Flickr för att se hur jag hade ljussatt bilder tidigare.

Skillnaden mot när objektivet sitter på min nuvarande D700 som är fullformat är såklart att det blir uppemot ett 130 mm-objektiv vilket påverkar känslan i bilden, fast det jag skulle komma till med detta var inte teknisk information om objektiv med eller utan brännviddsförlängning utan hur skönt det kan vara med en väldigt enkel ljussättning.

Diagram över ljussattning vid porträttfotografering av ett barn och hans mamma med en beautydish mot vit bakgrund i fotostudio

Klicka på diagrammet för fler liknande inlägg om ljussättning

Enkel ljussättning fungerar alltid

Även fast jag har tagit massvis med porträtt av både barn och vuxna sedan de här bilderna togs, och i många fall krånglat till det med två-tre blixtar, reflexskärmar, friläggning mot fejkad bakgrund, färgfilter och annat, så håller de fortfarande. Kanske just för att de är så enkla.

Visst, jag hade kunnat jämna ut bakgrunden för att få bort skuggorna som hamnade där för att modellerna stod rätt nära pappersbakgrunden, men det kändes rätt att lämna dem där. Bilderna är knappt retuscherade, bara konverterade till svartvitt i Lightroom och lite skärpa/kontrast/kurvor.

En beauty dish hade nog räckt

Bilderna på Katarina och hennes son är egentligen bara ljussatta med en Profoto Compact i en Softlight reflector (beauty dish), sen är jag faktiskt lite osäker på om jag verkligen använde raster på den eller inte, även fast det står så i diagrammet? Vid bakgrunden står en andra blixt med en softbox för att skapa något slags kantljus, men det märks nog inte så mycket så som de är klädda. Kanske mest belyser bakgrunden.

Hursomhelst, det hade nog räckt rätt bra med bara en blixt. Ljuset är så pass enkelt att det fungerar för rätt mycket, och istället för att krångla med kantljus och upplättning här och där (som ofta kräver att modellerna håller sig inom ett rätt litet område för att inte ”kliva utanför ljuset”) så blir det här mer flexibelt.

Ljussättningen fungerar förvånansvärt bra på små barn, trots att deras hy ofta är svårare att ljussätta om det är en vuxen med på samma bild.

Fokus på det viktiga

Har man ett så enkelt och hårt ljus blir det inte så mycket detaljer utan mer grova drag, och det har sin poäng ibland. Lite roligare på något sätt, inte lika perfekt och detaljerat, utan mer grova kontraster. Lite ögon, en skugga under näsa och en mun, inget mer. Sen underlättar det såklart att bilderna är i svartvitt, hade de varit i färg skulle det nog inte bli samma enkla effekt.

Jag tror att jag ska försöka gå tillbaka till den här stilen lite mer framöver, speciellt när man använder blixt utomhus. Kanske just komplettera med ett kantljus för att få personen man fotograferar att inte smälta in helt i bakgrunden, men det går ju även att lösa med hjälp av ljusa partier i bakgrunden, eller lite motljus.

Ibland när man känner att man krånglar till det i onödan kan det vara smart att kolla på gamla bilder för att se hur man löste saker utan att ha så värst mycket utrustning. Plus att det är kul att se att man utvecklas, men utan att de gamla bilderna behöver vara dåliga för det. Även om de ibland är det.

Så, slutrotat i arkiven för denna gång. Nästa sak jag skriver om ska vara från något nytt.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig.

1 comment

Jag har alltid gillat den ljussättning som brukar finnas i många tv-shower och nyhetsprogram. Ett ganska hårt och distinkt ljus som skapar hårda skuggor i programledarnas ansikten och som troligtvis kräver rätt tjocka lager smink eftersom ljuset annars skulle avslöja varje liten detalj.

Så, när jag fick chansen nyligen att ta ett porträtt, som till slut skulle bli en tavla efter att ha printats på canvaspapper och sedan ramas in, valde jag att göra det med ett ganska hårt huvudljus och två andra ljuskällor som skulle färga bilden med hjälp av färgfilter.

Ljussättningsdiagram för porträtt i tv-stil med en Profoto Magnum

Klicka på ljussättningsdiagrammet ovan för fler inlägg med diagram

Ljussättningen för detta porträtt gjorde jag med hjälp av tre stycken Profoto Compact-blixtar (2 x 300 Ws och 1 x 600 Ws). Det hade inte riktigt gått att göra med färre blixtar om man inte hade velat fuska lite i Photoshop, då hade jag kunnat skippa bakgrundsljuset i sådana fall.

Huvudljus, en hård Profoto Magnum

Placerad till vänster om kameran och lite ovanför huvudhöjd på modellen. Nu har jag lite lågt i takt, så det går nog inte att få den att sitta så mycket högre, men det blev rätt lagom. Skulle jag placerat den högre hade skuggorna under ögonen blivit lite för mörka och jag hade fått handskas med det på något sätt.

Just denna reflektor köpte jag begagnadProcenter i Stockholm för mindre än halva priset av vad en sådan kostar ny, och just med den här typen av blixttillbehör så skadar det aldrig att leta runt lite för att man ska kunna hitta ett fynd. Visst, lite sliten var den, men det är bra kvalité på Profotos saker så jag är tveksam till om det kan synas någon skillnad på slutresultatet.

Raster & ND-filter

För att få ner effekten på blixten som agerade huvudljus tejpade jag för ett ND-filter (som man kan köpa på rulle i olika storlekar och styrkor) framför rastret jag hade satt på för att få en smalare och mer avgränsad ljuskägla. Jag har för mig att den version jag använde minskar effekten motsvarande tre bländarsteg, annars hade det blivit för mycket ljus eftersom den här typen av reflektor verkligen ger ifrån sig väldigt mycket ljus, om än inom ett begränsat område på bilden.

Hårljus och kantljus

Bakom modellen, på ett stativ rätt högt upp, satte jag den andra blixten som pekade mot bakhuvudet på modellen. Efter lite experimenterande valde jag ett gult färgfilter som jag tejpade på utanför reflektorn. Det är det som gör att det är lite varmare/gulare färgton på hans ena kind/huvudsida/axel och gör bilden lite roligare, i min mening. Man kan såklart välja vilka färger man vill, men det här kändes lite passande, speciellt då bakgrunden hade inslag av blått.

Bakgrundsljus med färgton

Som sista grej placerade jag den tredje blixten på ett väldigt litet stativ på golvet, och då jag hade en tanke att bakgrunden skulle ha en mjuk övergång från grått/svart till en färgton, placerade jag ett blått färgfilter utanpå en 60×90 cm softbox som jag riktade snett uppåt mot bakgrunden.

Eftersom bakgrundpappret var grått och en softbox stjäl lite ljus så blev inte effekten så stark, men efter lite justeringar i Photoshop hittade jag en lagom nivå som jag tycker passar porträttet och inte drar uppmärksamheten från ansiktet.

Rätt placering av ljus

Just med denna blixt var jag tvungen att flytta runt den lite för att det blå fältet på bakgrunden skulle hamna där jag ville ha det, i relation med huvudet. Skillnaden i hur en bild som denna blir beroende på hur den gradvisa övergången från mörkt till ljusare (och blåare) i bakgrunden är rätt stor, så det kräver lite småjusteringar när väl modellen är på plats. Skulle jag ha fotograferat några olika människor hade jag nog valt en annan lösning.

Retusch i Photoshop

När kunden hade valt ut favoritbilden behövde jag faktiskt inte göra så värst mycket innan bilden var klar. Lite hudretusch för att få bort blänk i pannan och liknande, plus lite justering av lokal kontrast här och där så bilden fick lite mera liv. Annars var den ganska bra direkt i kameran.

Detta porträtt är som så ofta fotograferad med min Nikon D700 tillsammans med mitt favoritobjektiv för porträttfotografering, en 85mm/1.4.

Förutom att det var väldigt kul att prova en lite hårdare ljussättning, var det också kul att se den i stort format på canvas. Det kan verkligen lyfta en bild om man gör ut den i stort format, även om jag gillar den här i alla storlekar.

Nästa gång ska jag nog försöka mig på lite sittande porträtt, det vore kul att få med lite händer i bild någon gång.

Har du någon fråga eller synpunkt, skriv gärna en kommentar.

4 comments