
Jag har länge varit ett stort fan av David Hobby, fotografen som startade Strobist.com samtidigt som han arbetade på tidningen Baltimore Sun. Nu har han släppt en DVD-box med enkla och undervisande filmer. Den sålde slut väldigt fort.
Han har sakta men säkert byggt upp sin blogg med långa och ingående reportage om hur han har löst olika uppdrag från tidningen på ett smidigt och smart sätt samlat i kategorin Lighting 101. Ena dagen berättar han om hur han ljussätter en stjärnskådare med några småblixtar (SB-800) styrda med radiosändarna Pocket Wizards från hans Nikon-kamera. En annan dag kan det vara hur man enklast gör ett konferensrum till en fotostudio. Det är allt från kundhantering, porträttfotografering, produktfotografering, hur man jobbar som fotograf osv.
Lite då och då har han öst beröm över andra fotografer eller webbplatser han gillar, och samtidigt fått alla att lära sig något av det, inte bara visa upp en bild. Bara det, länka kan alla göra, men att bjuda in och dela med sig av sin kundkrets är inte lika vanligt.
Det intressanta är hur han har fått så många att bli anhängare och delta. Från att bara läsa på bloggen, till att få honom att hålla föreläsningar (senast i Dubai) och nu till slut samla allt i en DVD-box. Redan från början bildades en grupp på Flickr där olika lärdomar diskuterades och folk från när och fjärran visade upp hur de hade löst olika uppgifter. I skrivande stund har den gruppen över 28.000 medlemmar.
Rik på dollar eller kärlek?
Jag vet inte hur rik han har blivit på detta (i dollar), men det är rätt imponerande hur som helst. Han har nog inte lagt ner en endaste krona på varken annonsering eller infrastruktur (ok, webbplatsen kostar lite + ett Flickr-kontor för 150 kr), men utöver det har det bara varit tid och ett öppet sinne.
Det finns inget som hindrar någon annan fotograf (t ex jag) att göra exakt samma sak. Han har inte patenterat en endaste grej, och varumärket Strobist tror jag inte är skyddat. Verkar knappt ha en logotyp ens. Men bättre varumärkesbyggande är svårt att hitta. Och sånt är svårt att kopiera.
Han lyckas ändå, utan logga och affärsplaner. Och har 28.000 pers. + de som inte är med i hans grupp men följer Strobist.com som lyssnar på hans köpråd, och gärna lägger pengar på de produkter han har tagit fram.
Visst, lättare i USA med en större kundbas på engelska, men konkurrensen är ju större också.
Vill ni lära er massvis om livet som mångsysslande fotograf, kolla på www.strobist.com
Eller bara om ni vill se hur man kan skapa ett varumärke och lojala anhängare bara genom att ge och blicka framåt.
Ni kan också lyckas
Jag lovar. Det är inte bara fotograferar i Baltimore som kan få en stor skara intresserade och entusiastiska anhängare. Speciellt i Sverige är fältet fortfarande väldigt öppet för någon som vill prova på en liknande idé. Det behöver såklart inte vara en DVD-box, och man måste inte ha fotointresserade som målgrupp. Det räcker med att vara vänlig mot sina kunder/fans/anhängare, dela med sig, skapa intressant innehåll och lyssna på vad de har att säga.
Ring mig när ni kommit på om det här vore något för ert företag.
0708-88 94 07 /stefan
Inte en dag för tidigt. Eller kanske, lite för tidigt ändå.

På Flickr finns det flera företag som använder sig av den fantastiskt stora massa fotointresserade som söker sig dit. Profoto har haft åtminstone en grupp dedikerad till resultatet av deras produkter, men den har inte startats av företaget utan av entusiastiska fotografer som gillar deras studioblixtar, reflektorer och övriga tillbehör för ljussättning.
Bra initiativ, men lite för tidigt.
Profoto USA har uppmärksammat detta och startat en egen grupp (rätt tom än så länge). Lite synd. Samma gäller den blogg som de gör reklam för där, ett inlägg vars enda innehåll är en mp3-fil där fotografen Jerry Avenaim pratar lite. Podcasts med bara ljud kan väl vara bra, men kanske inte när ämnet är fotografering? Det blir inte så mycket intressantare för att de kompletterar med en textversion av intervjun. Sen vore det såklart bra om de kunde stava rätt på de egna produkterna.
Se fröet till Profoto USAs blogg här…
Är det egentligen så smart av företag (eller något) att släppa en blogg med ett inlägg? Visst, man måste börja någonstans, men tv-kanaler börjar väl inte sända förrän de har en hyfsat komplett tablå?
Hellre bra idag än perfekt imorgon
Tycker hursomhelst att initiativet är lovvärt och hoppas de gör något bra av det. Sen är det lite intressant att se hur olika (på ett dåligt sätt, tycker jag nog) många företags webbplatser är. Deras huvudsajt, www.profoto.com känns bra mycket mer i linje med deras produkter. Och där står det inget om den amerikanska verksamhetens tilltag med Flickr eller bloggen. Lite märkligt och ett missat tillfälle.
Att inte fler företag ser till att finnas där kunderna är med resultatet av deras produkter är lite märkligt. Just Flickr känns ju naturligt för fler bildrelaterade företag att vara aktiva på.
Vore kul om Profoto i Sverige kunde hitta på något liknande för att närma sig sina kunder, då skulle jag kolla.
”Vill du få fler affärsmöjligheter?”, så skriver nätverket BNI på hemsidan. Och det är rakt på sak.
Fick en gång en inbjudan att följa med av en kund, och jag hade ingen aning om vad det rörde sig om innan så jag tyckte det lät intressant att prova på.
I korthet går BNI ut på att man går med i en av deras grupper (beroende på vilken som ligger bra till geografiskt eller har platser lediga) och betalar en medlemsavgift. Sen är det bara att sälja. Varje grupp består av ca 30-40 företagare (har jag för mig) och de får inte ha konkurrerande verksamhet, då försvinner lite av idén.
Hög närvaroplikt
Sen är det möten varje vecka, den jag var gäst hos hade sina möten på ett hotell nära Centralstationen i Stockholm väldigt tidigt på morgonen. Om man inte kan komma en viss vecka måste man hitta en ersättare som kan agera stand-in. Det kanske kan vara jobbigt att boka in sig samma tid varje vecka, men med ett så tidigt morgonmöte som det var på ”mitt” ställe brukar det inte vara något annat bokat.
Sen följer varje möte samma dagordning med några fasta punkter; öppning, allmäna nyheter, liten genomgång och sånt. Efter det kommer det intressanta. Varje medlem och de gäster som är där får 30 sekunder (eller en minut) på sig att presentera sin verksamhet och vad de vill få ut av just det mötet. Jag kanske blandar ihop det, det var ett tag sedan jag var där, så det kanske är uppdelat i presentation och önskemål/förfrågningar?
Nätverka & sälja
I alla fall. Vitsen är att nätverka, och att sälja. De gör de verkligen. Om jag t ex skulle vilja komma i kontakt med marknadschefen på ett visst företag kan det vara min förfrågan denna veckan. Alla antecknar och funderar på om det är någon de känner, eller om de har någon annan ingång. Veckan därpå redovisar alla den hjälp de kan erbjuda. Och då kanske någon har kommit på att de spelar golf i samma klubb (såklart) eller har någon annan ingång. Allt tillsammans med lapp som man kan ta med sig hem där det kanske står kontaktuppgifter och om de redan har ringt och förberett den personen på att det kommer ringa någon.
När jag var där delades det ut väldigt många lappar. Jag var korkad nog att nästan ha slut på visitkort, så jag fick ett mail från en tryckare en timme efter som erbjöd sina tjänster. Och de har jag anlitat många gånger efter detta med gott resultat.
Det är verkligen ok att sälja
Det jag verkligen gillade med upplägget (även fast jag inte har haft tid att gå med) är att man får en-två timmar per vecka då allt går ut på att skaffa sig kontakter och sälja. Det är inte det minsta fult, vilket tyvärr kan vara fallet här i Sverige, utan vad det hela går ut på. Rakt och ärligt, på en säljares vis.
Såklart passar det inte alla verksamheter, men i den grupp jag besökte var det t ex med en begravningsentreprenör, så bara det säger ju något om bredden och vilka som har nytta av det.
Vill man lära sig sälja på ett ogenerat sätt, och samtidigt skaffa sig ett bra kontaktnät är det värt ett försök. Alla medlemmar får ta med sig en gäst per möte, så kolla med folk runtomkring om de är med och prova en gång. Väldigt lärorikt.
För mig som enmansreklambyrå & fotograf skulle det egentligen passa perfekt, tyvärr har jag som sagt inte haft tid över bara senaste tiden. Tycker fortfarande det är en fantastisk idé. Hur mycket de än försöker att skapa liknande mötesplatser på Internet är det svårslaget med den personliga kontakten och den hjälp man kan få av andras nätverk.
Skulle det kunna vara något? Eller finns det redan?
Läste på bloggen Photopreneur om saker fotografer kan göra för att skapa merförsäljning kring de bilder som tas, t ex erbjuda bildgallerier, bilderböcker, album etc. när kunden redan har valt att lägga lite pengar på en bra bild.
De nämner även den sköna verksamheten ”dating-porträtt” som verkar finnas utomlands. Finns säkert här också, men är inget jag har givit mig in på eller hört talas om tidigare. Merförsäljningen för en fotograf som tar finfina bilder av de som lägger upp dem på datingwebbar är då att förhoppningsvis få fotografera bröllopet som förhoppningsvis ska komma.

Vore ju annars ganska smart om något kreativ frisör upplät lite plats åt en fotograf så de som lagt massvis med pengar på en bra frisyr kunde passa på att föreviga den där perfekta luggen som aldrig mer kommer ligga så bra som när man precis lämnat frisörstolen. Samtidigt får salongen/frisören gott om material till portfolion.
Vet inte hur kul det kan vara att fotografera nyklippta hela dagarna, men de skulle kanske kunna samarbeta med någon fotoskola?
Bara en tanke.
Hittade en fotograf när jag bläddrade bland sparade länkar. Väldigt bra bilder på alla sätt, men såklart var portfolion crazy gjord och jag tappade intresset rätt fort. Tyvärr är det fortfarande så, tycker jag, att fotoböcker är svårslagna. Men, i brist på sådana, kan världens enklaste webb duga. Så blir det sällan. Det ska vara Flash och det ska vara svårt att pricka rätt när man vill hitta något annat. Och allt det där. Synd på så fina bilder.
Väl värt ett besök hursomhelst: Michael Mullers portfolio här…
Vet inte om mitt eget sätt är optimalt, men jag föredrar rull-hjulet på musen framför att navigera omkring för att jaga länken som leder till det man vill se.
Folk är väl olika, antar jag. Jag väljer trist framför crazy rätt ofta. Spciellt andra gången, första gången kanske det är kul.