Pia Hagmar är en av Sveriges mest produktiva författare när det gäller hästböcker, och när bokförlaget Bonnier Carlsen vill ge ut böckerna om Tess, en trilogi, igen med nya omslag kontaktade de mig för att få till en fotografering på plats i Dalsland, på en liten hästgård utanför Frändefors.
Efter lite planerande fram och tillbaka lyckades vi hitta en dag då alla kunde och vädret var bra. Att åka från Stockholm till Frändefors nära Vänersborg och mötas av regn hade inte varit så kul, men till slut kom det en bra dag. Hästfotografering kan man såklart göra i alla väder, beroende på vad man vill ha för bilder, men hade det varit regnrusk på alla bokomslag tror jag inte de skulle sälja lika bra.
Målet med dagen var att fotografera bilder som skulle bli nya bokomslag till trilogin, men eftersom författaren ändå var på plats passade jag på att ta några författarporträtt. Lite kul att ta dem i miljö för omväxlings skull, rekvisitan var ju så att säga redan på plats.
Författarporträttet ovan är fotograferat mitt på dagen, i början på september, en väldigt fin dag. Lite slöjmoln gjorde att det inte var fullt lika hårt ljus som det kan vara mitt på dagen annars. Fast i september har väl det lugnat sig lite?
Ingen utrustning förutom kamera och objektiv användes för detta porträtt, inte ens en häst som reflexskärm faktiskt. Pia står med ryggen mot en dunge och solen strilar ner lite mellan träden och löven vilket ger lite kantljus och hårljus som lättar upp och gör att det inte smälter ihop med bakgrunden (även om det korta skärpedjupet gör jobbet ganska bra).
Förutom det officiella författarporträttet tog vi lite blandade bilder i olika miljöer som fanns kring hästgården, bland annat detta där tjejen som var modell för dagen till bokomslagen, och en av hästarna som fick vara modell.
Ett väldigt roligt uppdrag som gav väldigt många bra bilder, även jag inte direkt är någon hästfotograf tyckte jag nog det blev en bra helhet. Speciellt kul är det med uppdrag som ger så mycket för alla inblandade.
Jag brukar inte använda denna ljussättningsteknik ofta, men ibland blir det väldigt bra resultat av att köra på ljussättning för s k ”beauty”-porträtt även med de som inte är perfekt sminkade eller modeller.
Många exempel på clamshell-tekniken använder en beautydish som huvudljus, mest för att den är väldigt bra för modeller med perfekt hy, och för det här porträttet hade det nog också blivit bra, men jag ville satsa på något mer åt det naturliga ljuset, så jag tog en större ljuskälla.
Till detta porträtt använde jag ett ND8-filter som tar bort tre bländarsteg av ljus i kameran, det innebär samtidigt att det blir väldigt mörkt i sökaren och att autofokus kan få lite problem. Enda lösningen för det är att ha på modelljuset på blixten för fullt. Det blir lite skarpt ljus i fotostudion, men hellre det än att 90% av bilderna har skärpan på fel ställe.
Kombinerar man diffuserat kantljus bakifrån med kort skärpeljup får man en skön flytande kontur som känns lite som när man fotograferar porträtt med ett stort fönster i bakgrunden. Skillnaden här är väl att bakgrunden fortfarande är grå (som bakgrundspappret var ursprungligen).
