Frågan är om man ska kalla det här jobbet för produktfotografering eller matfotografering, allt det som ser gott ut på bild är ju virkat. Av garn alltså. Inte speciellt aptitligt egentligen. Eller aptitligt ska det ju, inte så gott bara.

Den här och tjugo andra bilder ska vara med i en bok från Berghs förlag där den duktiga och otroligt produktiva Jennie Olsson har delat med sig av sina finaste recept för att virka olika bakverk. Boken ”Virkade kakor” kommer ut i mars 2012, så det är rätt snart, för allt tar tid i bokvärlden.

Fotografera virkat

Att fotografera saker är roligt, men alla saker har olika knivigheter man får klura på hur man ska göra det bästa av. Det är ju inte matfotografering på det sättet att man måste oroa sig för att något ska börja se gammalt ut, så på så sätt liknar det mest produktfotografering, eller stilleben på något sätt.

Egentligen började historien om min inblandning i boken för något år sedan då jag fotograferade Amigurumi i studion (japanska virkade mjukdjur). Sen råkade jag träffa på chefen för Berghs Förlag i Bologna (i cafékön), och av någon anledning började vi prata om virkat. På den vägen blev det.

För att det inte skulle bli en alltför steril bok och presentation av det man kan virka har jag försökt att göra så många olika bilder jag bara hann med, några togs utomhus i somras på vår innergård i fint solljus, men de flesta fotograferades nog i fotostudion, fast med olika underlag och mot olika bakgrunder.

Ljussättningsdiagram, virkade bakverk

För just den här bilden lät jag mig inspireras rätt ordentligt av de fantastiskt bra bilderna Delicato har använt i sina reklamkampanjer länge nu. Tyckte nog att det kunde passa motivet ganska bra, att göra en pastisch av just deras bildspråk. Egentligen är det inte mer än en uppställning i förgrunden på mörk botten, plus en mönstrad bakgrund där ljuset avtar mot kanterna. Det guldfärgade trycket tillsammans med ljuset gjorde att det blev små fina bokeh-liknande bollar med oskärpan.

Jag vet inte exakt hur fotografen som fotograferar deras reklambilder har gjort, och idén var aldrig att härma exakt, bara få det att ha en liknande känsla. Så jag använde två blixtar, en för de virkade varianterna av engelsk konfekt i skålen, och en för att ge en tonad bakgrund på mönstringen.

Allt ljus i linje med kameran

Allt i denna bild kommer från samma håll, ovanför kameran på ett bomstativ är en Profoto D1 250 Air med en snoot för att ge en väldigt begränsad ljuskägla åt bara motivet i förgrunden, underlaget jag fotograferade på var ett vanligt svart plastark man kan köpa i ganska stora storlekar på t ex Matton. Det är lite prickigt i ytan, men har lite glans för att det ska bli en suddig spegling.

Eftersom produkterna/maten/bakverken var gjorda av garn använde jag bara en ljuskälla i linje med kameran. Just garn är rätt känsligt för ljus bakifrån har jag upptäckt, det blir lätt ett suddigt ludd av ljus kring kanterna, så det fick bli en rätt enkel ljussättning. Hade det varit riktiga ätbara saker på fatet skulle de säkert se mer aptitliga ut med mer glans på kanterna.

Raster för avgränsad ljuskägla

Den andra blixten var ovanför själva huvudmotivet och pekade snett ned mot den mönstrade bakgrunden. För att bakgrunden skulle få den lilla toningen med mer ljus i mitten och mörkare mot kanterna, lite som av en strålkastare, använde jag ett raster på reflektorn.

Testbilden till höger visar hur bilden såg ut innan jag hade monterat bikakerastret på blixtens reflektor. En liten gradvis toning från mitten och utåt syns, men inte lika mycket som jag ville ha.

Bakgrundspappret är vanligt presentpapper, också köpt på Matton. Kanske inte det ultimata bakgrundspappret då det var lite sladdrigt, men eftersom jag behövde ett så litet utsnitt från det kunde jag hänga upp det med klämmor på en reflexskärmshållare och tynga ned det i underkant med en stång och klämmor för att på så sätt hitta en del som blev slät. Det var ju mönstret jag ville åt, annars hade det varit betydligt lättare med ett mer styvt pappersark.

Halvblankt eller helblankt underlag

För att få till lite spegling i underlaget utan att det blev en spegel av det hela provade jag mig fram med olika material.

Det slutade med ett plastark, tror de säljs i storleken 50×70 cm eller kanske lite större. Den lite knottriga ytan gör det inte direkt bra för närmare fotografering, men eftersom det skulle vara en rätt plan vinkel och större delen av underlaget skulle vara helt svart fungerade det.

Jag experimenterade också med att lägga ett plastark ovanpå detta för att få fram en kraftigare spegeleffekt, men det blev för mycket och användes inte (se bild till höger). Det hade också gjort att bakgrundsmönstrets speglingar hade avslöjat varenda liten buktning på underlaget som man kan se.

Före och efter retusch

Just denna produktbild var ganska klar redan i kameran, så att säga, och behövde inte så värst mycket retusch. Det jag gjorde var mest att avgränsa speglingen på underlaget samtidigt som jag mörkade ner några partier. Den delen var enklare att göra i Photoshop än att få till rätt direkt i kameran.

Sen var det lite småfix med materialet, garn är ju som bekant lite spretigt och även om det kanske bara jag som kommer se när det är någon trådbit hit eller dit som ligger fel, känns det alltid skönt att gå igenom bilden.

Glasskålens undersida fick också lite behandling så den hade mer kontrast och var allmänt mörkare, som en lite tydligare mörk form mot den mönstrade bakgrunden. Men mer än så gjorde jag faktiskt förvånansvärt lite.

Kvadratisk bild i layout

Alla bilder, förutom lite småbilder mitt i layouten, är kvadratiska till formatet. Upplägget är ungefär samma på alla uppslag, ena sidan med virkinstruktioner och den andra med en bild där de färdigvirkade bakverken finns som exempel.

Eftersom jag fotograferar med vanlig digital småbild (Nikon D700 med fullformatssensor 24 x 36 mm) är höjd/breddförhållandet alltså mer avlångt, så varje bild kommer kapas ner en tredjedel på ena sidan för att bli kvadratisk.

Inget som innebär några större problem egentligen, men en sån grej som alltid är skön att veta om innan man börjar. Jag brukar lite för ofta komponera bilder rätt tajt, men här fick jag tänka efter en gång till för att det inte skulle bli fel när man beskurit bilderna för layouten. Just studiobilderna var det inga problem med, vissa kunde t om förlängas om de hade en enklare bakgrund. Utomhusbilderna däremot var tvungna att bli rätt från början (och jag lyckades nog ändå få vissa aningens för nära).

Kunden får gärna vara med

Just när det gäller produktfotografering är det rätt skönt om kunden kan vara med under fotograferingen, det underlättar på så många sätt att kunna justera upplägget och bildidéerna under tiden man arbetar.

För denna bok blev det totalt ungefär 20 bilder som levererades, och jag gjorde fotograferingen under två dagar. Den första var Jennie som har virkat allt med, och den andra fick jag arbeta själv i studion för att göra klart de bildidéer och uppställningar vi hade bestämt sedan tidigare.

Ett ganska skönt arbetsflöde då man hinner göra klart rätt mycket (och kunna visa upp halvfärdiga bilder på datorn eller i kameran) tillsammans med kunden som hinner ha synpunkter, men ändå kunna småpyssla med de bilder som tar lite längre tid att ljussätta och fixa till, då behöver inte kunden sitta och ha tråkigt.

Utöver bilderna till själva innehållet i boken togs även författarporträtt och några actionbilder när Jennie virkar för att fylla ut några sidor. Och att kalla det actionbilder är egentligen inte helt fel, för det går otroligt fort.

Från ax till färdig bok

Just den här typen av projekt ska jag försöka sälja in fler av framöver, det är väldigt roligt att se något växa fram, från idé på förlaget till pennskisser av layout och sedan skissande av bildidéer, införskaffande av rekvisita (porslin från mitt kök, kakfat, dukar från Myrornas och hitta miljöer, bakgrunder m.m.). Det roliga är att just med den här typen av bilder behöver man inte lägga många kronor på rekvisita, tror totalkostnaden för materialet till alla bilder landade på några hundralappar.

Baksidan är väl kanske att det ska bli en bok och när allt väl är färdigt och levererat från min sida känns det som en evighet innan den färdiga boken finns att köpa.

Jag kommer ta tag i retusch av bilderna jag har fotograferat till en bok om virkade bakverk så snart jag är tillbaka från semestern, men tänkte visa upp några smakprov och sådär.

Det hela började faktiskt i kön till ett café på bokmässan i Bologna där jag träffade Lena, vd för Berghs Förlag och vi pratade om lite allt möjligt. Bokprojektet dök upp och jag nämnde att jag hade fotograferat virkade saker tidigare i fotostudion, men då mest som en kul grej.

Det hela började för några år sedan när jag fotograferade diverse Amigurumi-saker för några kompisar. Ett kul projekt för att testa lite idéer och experimentera lite med ljussättning av rätt kniviga saker (garn är lite så ibland).

Här är hela inlägget om produktfotograferingen, och större bilder och fler bildexempel hittar du här.

Eftersom virkade saker har otroligt mycket detaljer som man vill få fram känns det naturligt att använda ganska avgränsat och hyfsat hårt ljus, i båda fotograferingarna har jag använt raster och reflektorer som gör just detta.

Sen går det såklart att få till bilderna helt som man vill med olika bakgrunder, effekter på dem och placering/vinkel. Eller så gör man helt tvärtom och fotograferar dem i naturligt ljus, utomhus för att få mer miljöbilder av det hela, lite som från ett matreportage.

Jag ska se till att göra ett mer detaljerat och beskrivande inlägg än detta så snart jag får tid, sen får ni lära er att virka så ni kan köpa boken när den kommer ut.

Tror det kan bli en storsäljare, alla som har sett bakverken blir alldeles glada och hade säkert velat provsmaka om det inte var så luddigt.

Det återstår rätt mycket arbete innan de är färdiga för tryck, men grundkänslan gillar jag, och då kommer resten bli roligt också.

Just nu håller jag på med att fotografera till en bok om hur du kan virka lika fina och aptitretande bakverk som de i bilden ovan. Boken kommer ges ut på Berghs Förlag, och tjejen bakom alla instruktioner och det virkade heter Jennie, lärare i textilslöjd, så hon kan sina saker (här är hennes hemsida om pyssel och hennes blogg).

Mitt uppdrag är att fotografera alla bilder till boken, från författarporträtt (som jag gör rätt ofta), till produktfotografering (även om det kanske gränsar till matfotografering, något jag inte gör ofta alls).

En liten inblick i ett projekt som precis påbörjats, kan man nog kalla det här inlägget, brukar sällan skriva något innan allt är klar, men nu så.

Fotostudio, naturligt ljus och rekvisita

Första dagen började jag med att sätta upp fotostudion för produktfotografering med blandade underlag och utbytbara bakgrunder. Köpte på mig lite olika pappersark, mönstrade och enfärgade, på Mattonbutiken och testade lite olika ljussättningar.

Sen kom två från bokförlaget, tillsammans med författarinnan och hennes man (som hade åkt ned från Norrland bara för detta). Dagen innan hade det regnat men vi hade tur och fick bra väder.

Men bra väder kräver ofta lite hjälp för att slippa få porträtt med hårda kontraster och djupa skuggor, så bordet hon skulle sitta vid byggdes in med en diffusionskärm och en reflexskärm för att mjuka upp ljuset lite. Sen provade vi lite andra ställen också, fast då utan kakfat som rekvisita.

När detta var klart begav vi oss till innergården där jag bor vid Odenplan, där är det i princip aldrig direkt solsken och ofta ett väldigt vacker ljus som studsar mellan väggarna och reflekteras av fönster.

Naturligt ljus skiftar, hela hela tiden

Och har man tur kan man flytta fotoplatsen till där solen strimmar ner genom löven och skapar små mönster av ljus som ser väldigt snyggt ut. Men det gäller att flytta med allt, för solen och löven är sällan så länge på samma plats och i samma vinklar. Men med virkade saker var det inte så tungt.

Det naturliga och självklara problemet som uppstår med fotografering i naturligt ljus är att det skiftar och ändrar sig hela tiden. Åtminstone när det är så många parametrar som där vi var (solens vinkel, husen, fönstren, löven och molnen).

När jag hade tagit tre-fyra exponeringar av en bild såg alla helt olika ut. Det där lilla blänket från solstrimman som träffade toppen av ett bakverk helt perfekt var som bortblåst i nästa bild, och hamnade kanske på en annan del i bilden på den tredje. Men, det är väl charmen på något vis också.

När vi klarat av 3-4 av bilderna till boken som skulle vara i utomhusmiljö och naturligt ljus var det dags för mig att bege mig till fotostudion för att fortsätta med studiobilderna som krävde betydligt mer trixande.

Jag hann med några bilder innan det var dags att hämta på dagis, och fortsatte dagen efter då Jennie kom förbi och kompletterade med några ”action”-bilder när hon sitter och virkar.

Just ordet action kanske låter fånigt, men när man ser någon som kan virka så är det full fart som gäller. Det ser så lätt ut också, men så är det väl med allt när man tittar på de som kan det. Lite som att knyta skorna.

För utomhusbilderna förlitade vi oss helt på skugga eller diffusionsskärmar, plus tog även lite hjälp av en reflexskärm här och där.

Det återstår några produktbilder i studion innan jag är klar och kan leverera ett urval till förlaget som de sedan kommer välja från. Sen är det dags att retuschera dem och anpassa för tryck så det bara är för dem att börja med sättningen.

Fotografera i kvadratiskt format

En klurig grej med denna fotografering är att i princip alla bilder kommer användas i det kvadratiska format som boken kommer ha. Det är lätt att råka glömma bort ibland när man komponerar bilderna, så att vid en 1×1-beskärning hamnar viktiga delar utanför bildytan.

För t ex den första bilden är det väl inte så stor fara, den är relativt enkel att förlänga i olika riktningar, men en utomhusbild är i princip omöjlig att justera så, och blir därmed oanvändbar.

Ett otroligt kul fotouppdrag som jag kommer återkomma till när allt är färdigfotograferat och utvalt.

Sen har jag förresten en Facebook-sida, men det kanske jag sagt redan?

Nu har jag precis fotograferat en komplettering av vår/sommarkollektionen till klädmärket Fräulein von Hasts webbshop. 74 bilder blev det denna gång, då varje plagg/kombination fotograferas ur fyra olika vinklar (framifrån, sidan, bakifrån och en med pyttelite modellande inblandat).

I min eviga strävan att försöka göra saker enklare på alla sätt använde jag bara två blixtar denna gång, och förvånansvärt nog är resultatet väldigt nära de bilder när jag använde fyra blixtar.

I princip är det samma uppställning jag beskriver i det här blogginlägget från första plåtningen för dem: Så fotograferade jag 325 produktbilder på kläder. Skillnaden är att jag inte behövde något fyllnadsljus från vänster och struntade i att använda en beautydish framför en 150 cm Profoto Softbox Octa då de ändå kommer beskära bilderna så ansiktet/huvudet inte syns.

Enda problemet som uppstod denna gång var att bakgrundspappret tog slut och jag hann inte beställa nytt. Det såg ut på rullen att finnas mer, men det räckte inte riktigt för att täcka golvet fullt ut. Lösningen blev att tejpa ihop två 70×100 cm stora kapa-pannåer och använda som golv. Man ser en liten skarv, men det kommer också beskäras bort då inte heller fötterna ska synas. Så det gick det med, lite jobbigt för modellen som hela tiden trampade igenom med sina klackar, men hon höll balansen bra.

Nu ska de bara retuscheras lätt och skickas till kunden.

En liten förbättring på bloggen har dykt upp nyligen, och fler ska det bli så snart jag har tid att förenkla och rensa upp lite bland de snart 500 inläggen. Det går fortfarande utmärkt att söka uppe i vänstra hörnet, men det kan ibland ge lite väl många resultat.

Jag har börjat med att göra direktlänkar till alla olika ljussättningsdiagram jag har tillsammans med förklaringar och exempelbilder. Nu kan du klicka på respektive ikon i högerspalten för att visa alla inlägg som har diagram över ljussättningar som använder en, två, tre eller fyra blixtar.

Eller klicka på valfritt diagram så kommer alla inlägg med diagram fram.

Framöver ska jag försöka sortera och etikettera inläggen så man också enkelt kan visa alla porträtt tagna med en beautydish som ljussättning (t ex det svartvita porträttet på Tor Svae ovan), eller de som använt reflexskärm och naturligt ljus.

Till dess kan du klicka på relevant tagg/etikett underst i varje inlägg, före kommentarsfältet så blir det samma sak.

Har du idéer eller förslag på förbättringar? Skriv gärna en kommentar.

I veckan var det dags för klädfotografering igen, återigen svenska klädmärket Fräulein von Hast som behövde bilder på vår/sommar-kollektionen till deras webbshop. Vitsen med plåtningen var som tidigare inte att få till några modebilder, utan tydliga och bra foton för deras e-handel.

Denna gång blev det ”bara” 115 bilder, vi tar 3 olika bilder per plagg (framifrån, bakifrån och en profilbild) plus en eller flera detaljbilder för att t ex visa fodret eller något som inte syns ur de övriga tre vinklarna, lite beroende på plagget.

Ett längre inlägg om arbetsgången vid klädfotografering finns här.

Jag använde mig av samma ljussättning utifrån diagrammet och mina anteckningar, så det var ganska mycket ett löpande-band jobb. Jag satt på en stol och modellen bytte kläder, inte så mycket mer för mig att göra efter jag har satt upp ljuset, de är så proffsiga och sköter i princip sig själva. Några timmar senare var vi klara.

I höstas fotograferade jag några produkter till en annons i Sturebadet Magazin, och efter att ha brottats med halvgenomskinliga Omega 3-tabletter och plastburkar ett tag levererade jag bilden till AD:n som skulle göra annonsen för återförsäljaren och webbshoppen Hallvars.com. Sen glömde jag nästan bort det.

Men, när jag gick förbi Sturebadet för några dagar sedan plockade jag upp senaste numret av deras kundtidning, och visst, där var ju annonsen till slut.

Alltid kul att se bilderna ”på riktigt” när de väl används någonstans, inte för att den var så värst märkvärdig, men alltid något. Att mitt namn inte står med i annonsen var såklart synd, hur ska jag då kunna få nya Omega 3-plåtningar? Jag måste helt klart bli bättre på att följa upp och se till att det märks ut lite tydligare, det kanske inte skapar en flod av nya kunder, men det är ju dumt att hoppa över det. Om man inte avtalar bort det, dvs.

Här är inlägget om produktfotografering av förpackningar förresten. Fullt med  ”behind the scenes”-bilder och före/efter-bilder.

När jag inte fotograferar människor fotograferar jag gärna produkter, det kanske inte är lika givande socialt alla gånger, men nu senast hade jag sällskap av en AD som hjälpte mig under fotograferingen för att tre burkar och några tabletter skulle bli snygga till en annons hon skulle producera.

Vita plastburkar kanske inte låter så spännande (eller svårt), men tillsammans med piller, eller snarare ganska genomskinliga geletabletter med Omega-3 blev det en utmaning i sig. Men nu vet jag i alla fall vad jag ska tänka på till nästa gång, och vad jag behöver köpa mer av.

Vi börjar med briefen, vad vill kunden ha?

Produktbilden vi skulle producera skulle innehålla tre olika burkar med olika kosttillskott, varav en med Omega-3 i tablettform. Bilden skulle användas dels i annonser men också annat marknadsmaterial och på webben.

Önskemålet från AD:n var att bakgrunden inte skulle vara helt vit utan gärna en ljust grå neutral nyans. Plus att det inte skulle kännas inklippt, burkarna skulle inte sväva i luften utan stå på något slags underlag, helst med lite skugga och blänk. Som tur var hade burkarna rätt enkla former och var gjorda av plast, med en ganska matt yta.

Ljussättning för plastburkar

Innan art directorn anlände med produkterna förberedde jag en ljussättning på ett fotobord (egentligen ett helt vanligt bord med en IKEA-bänkskiva på, kritvitt, aningens aningens blankt, bordets egna skiva var lite gulnad och det skulle mest krångla till allt) som var en bra utgångspunkt.

Jag visste inte om vi skulle fotografera bilderna snett uppifrån med någon vinkel eller om de skulle vara tagna rakt framifrån. Så jag lät den vita pappersbakgrunden hänga kvar bakom bordet.

Redan före fotograferingen började utgick jag från att jag skulle få retuschera rätt mycket för att få en jämn ljus bakgrund, så det spelade inte så stor roll om ljuset på bakgrund var helt jämnt. Huvudsaken det var hyfsat ljust. Efter några testbilder med färgkarta/gråkort (för justering av vitbalans och färger och sånt senare) kändes det som skuggan mot bordet hamnade hyfsat rätt.

Blixt 1 – huvudljus

Jag började rita ett diagram men det blev så krångligt och hade behövt så många vinklar, så jag nöjer mig med några ”behind the scenes” som kanske är tydligare. Huvudljuset på produkterna kommer uppifrån, ganska nära, från en Profoto Compact i en Profoto 60 x 90 cm stor softbox.

Den är placerad ovanför men närmare kameran och lite vinklad mot produkterna, men väldigt lite. Kommer ljuset för mycket från kamerans håll kan skuggan under burkarna mot bordet försvinna och då kommer de kännas som de svävar.

Blixt 2 – kantljus + fyllnadsljus

Egentligen är ljuset från sidan, som också är en Profoto Compact fast med en avlång softbox (20 x 120 Strip softbox) med en s k ”strip mask” som gör att den bara blir ca 7 cm där ljuset kommer ut. För att mjuka ut det ljuset aningens placerade jag en reflexskärm med diffusionsmaterial framför. Vitsen var mer att definiera burkens runda form än att skapa ett hårt kantljus (det går ju rätt enkelt att fixa i Photoshop efteråt).

Blixt 3 – bakgrundsljus

Den sista blixten hängde över fotobordet en bit bakom produkterna för att ljusa upp bakgrunden och ge lite mer allmänljus. Jag skulle ändå retuschera bort den här delen av bilder i efterhand och ersätta med en jämn bakgrund, men det skadar inte att hamna hyggligt nära det färdiga resultatet redan i kameran. Det sparar nästan alltid massor med tid.

Justering av skuggor

När väl produkterna var på plats kändes det som att det behövdes en lite mörkare kant på ena sidan (vänster) för att väga upp den ljusare sidan och ge burkarna ett lite mer tredimensionellt utseende.

Enklaste sättet är att ställa en svart skiva (papper eller papp, huvudsaken det är en neutral svart yta) på lagom avstånd precis bredvid produkten, ju närmare desto mer skugga eftersom den blockerar eventuellt ljus från väggar och annat.

Jag skulle iofs kunnat skippa ljuset på sidan och därmed fått en skuggkant på bägge sidor av produkterna, men eftersom de inte stod på rad helt rakt kändes det bättre att ha lite olika ljus och skugga på sidorna.

Vi provade med lite olika uppställningar av produkterna innan vi hittade en linje som kändes lugn och bra, utan att de stod på en helt rak rad (det kunde iofs blivit bra, men inte till det här ändamålet). Sedan följde fantastiskt många små små små förflyttningar, en millimeter fram eller dit eller hit, tills vi kände att de stod så perfekt som de bara kunde.

Genomskinliga och väldigt hala saker

När förpackningarnas position var bra kom nästa problem. Små tabletter med Omega-3 är lite gummiaktiga, eller kanske som hård gelé, och väldigt hala. Plus att de har rundade former och rullar lätt iväg.

Att fotografera genomskinliga saker är ju alltid klurigt, speciellt om man vill låta tabletterna ligga i en naturlig hög på något sätt.

Först och främst är det alltid lika svårt att placera saker så att det ser lite naturligt utslängt ut, man flyttar och flyttar men det känns oftast ganska uppställt ut, precis det man vill undvika.

Att de gärna ville rulla iväg kunde vi ha löst enkelt med t ex gummiklister på baksidan, men något sådant hade jag såklart inte i fotostudion (måste köpa). Efter rätt mycket svordomar provade vi att slicka lite på dem, och vips löste själva kapseln upp sig lite så de blev aningens klibbiga och gick att placera som vi ville.

Sen ser kapslar av det här slaget i den här ljussättningen snarare ut som rom av något slag än som fräscht kosttillskott. Så vi placerade ut tre stycken till slut, då såg de i alla fall ut som tabletter.

Bara att försöka göra allt i en och samma tagning var nog lite korkat, speciellt när vi gärna såg att tabletterna låg för sig och burkarna stod för sig.

För att inte de gyllengula kapslarna som ser rätt fina ut i dagsljus skulle bli helt utfrätta av blixtarna tog jag en orangegul skiva (en avdelare från en fotoväska) och höll ovanför tabletterna för att de skulle få lite mer form och skuggor. Nästa gång kommer jag nog fotografera dem helt separat med lite mer anpassad ljussättning, nu blev det två olika bilder som jag kombinerade i Photoshop, men med samma exponering och allt.

Retusch, före och efter

Såhär såg den bilden vi valde ut att gå vidare med (plus en separat för tabletterna). Bakgrunden är rätt ojämnt belyst, det är små skavanker på förpackningarna och lite damm här och där. Plus att den produkten till vänster i bild är lite mörkare än de andra. Ljusstrimman bakom burkarna kommer från sidoljuset, och det måste såklart också retuscheras.

Den färdigretuscherade bilden

För att få bilden som kunden ville ha den frilade jag först burkarna, lade på en jämn bakgrund runt hela motivet och släppte sedan tillbaka lite av den skugga och spegling som gör att burkarna står på något och inte svävar fritt. Burken till höger fick sedan en kopia av vänsterburkens skuggkant för att inte kännas blek och flyta in i bakgrunden.

Pillren målade jag nästan helt om från grunden med rätt nyanser, annars hade de haft små trista skuggpartier där de hade visat speglingar av burkarna och annat som ljuset för med sig genom glas/vätska bakifrån.

Från bild till jättestor bild

När allt var klart förstorade jag bildens yta åt alla håll så att den färdiga bilden var 7000 x 7000 pixlar, det är ju lättare att beskära en bild i efterhand för kunden än att förlänga den.

Slutresultatet är jag väldigt nöjd med, även om det kanske tog lite för lång tid att göra alla moment. Men, ibland kan det behöva ta lite tid om man inte har gjort en väldigt exakt skiss före (som iofs kan kännas helt fel när den förvandlas till en riktig bild).

Sen ska jag helt klart komplettera fotostudio med mer småprylar, t ex gummiklister och sånt som man kommer på för sent att man verkligen behöver. Plus fler vita, grå och svarta kartongskivor.

Svenska modeskaparen Fräulein von Hast (klädmärket heter så) anlitade mig före sommaren för att fotografera ett par av deras kollektioner med drygt 100 plagg. Produktbilderna skulle sedan användas till deras nya webbshop så det behövdes inte bara bilder på kläderna rakt framifrån utan även från olika sidor och i olika varianter.

Jag har tänkt länge på att skriva ihop ett litet reportage om hur jag gjorde, hur ljussättningen vid produktfotograferingen av så många olika bilder såg ut och lite vad jag har lärt mig av arbetsgången. Som tur var tog jag lite ”behind the scenes”-bilder från plåtningen så det inte bara blir text, utan även lite bilder från bakom kulisserna i fotostudion tillsammans med exempelbilder och några färdiga produktbilder.

Förutsättningarna för klädfotograferingen

Det fanns inte någon direkt budget för att hyra en större fotostudio, utan vi fick nöja oss med den lilla fotostudio jag har (som iofs fungerar utmärkt till mindre produktfotografering och porträttfotografering).

Det visade det sig att det fungerade alldeles utmärkt eftersom det bara var en fotomodell som skulle vara med på bilderna, och då krävs inte så fasansfullt mycket utrymme (även om det inte skulle skada med några kvadratmeter mer och lite högre i tak).

Produktbilder ur olika vinklar

Produktbilderna av klädesplaggen som skulle tas ska användas främst för e-handel och då finns det en viss poäng i att visa upp kläderna från olika håll så att hugade spekulanter får det lite lättare att bestämma om kläderna skulle passa eller inte. Sen har vissa av märkets kläder lite finurliga lösningar med gömda färger och sånt, så det måste man kunna visa upp ibland också.

Varken friläggning eller retusch

Med en liten budget kommer stora begränsningar, t ex fanns det inte tid eller pengar för att frilägga alla produktbilder eller retuschera dem alltför mycket. Vi var tvungna att ljussätta och fotografera på ett sätt där jag kunde göra alla nödvändiga korrigeringar och inställningar i Lightroom och sedan exportera allt för användning i webbshoppen direkt.

Totalt blev det 325 bilder och att gå igenom dem en och en i Photoshop med en massa lager orkar jag inte ens tänka på vad det skulle krävas i tid. Nu gick den här varianten alldeles utmärkt, så man måste inte alltid låta varje bild passera Photoshop, även om det ofta är lockande för att få lite mer kontroll över slutresultatet.

Ett gråkort är en bra start

För att alla bilder ska ha rätt och samma vitbalans började vi med några testbilder där fotomodellen fick hålla upp ett gråkort framför (eller snarare bredvid) ansiktet. Då vet man i alla fall att om inte blixtarna krånglar så kommer färgerna vara korrekta. Det går givetvis att vara mer nogrann än så, med färgprofiler och allt.

En annan bra sak att ha med från starten är såklart en fotomodell som är lätt att arbeta med. Fotomodellen som fick arbeta denna dag heter Niousha och är med i Elite Model Management (känt från Top Model), väldigt duktig på alla sätt och lyckades nog nästan stå på exakt samma ställe efter varje klädbyte. Bara det.

Jag är inte direkt bortskämd med proffs framför kameran då jag mest fotograferar de som inte får sin lön den vägen, så det var lite lyx. Och väldigt bekvämt.

Ljussättning för produktfotografering av kläder

Jag valde att använda fyra stycken Profoto-blixtar för denna produktfotografering (att kalla det modefotografering är väl kanske att ta i?).

En för att ge ett allmänljus till fotostudion (det som på engelska kanske skulle kallas ”fill” eller kanske ”ambient” om man vill vara väldigt fri i tolkningen), som lättar upp skuggor och minskar kontrasten från övriga blixtar litegrann. Två blixtar fungerade tillsammans som huvudljus och den sista som kantljus bakifrån.

Ljussättningsdiagram för klädfotografering

Som den översta bilden visar är det inget stort rum jag har som fotostudio, så med lite tålamod och mycket prövande kom jag fram till denna ljussättning. Det jag ville var att huvudljuset (”key light” eller ”main light”) skulle både vara stort så det gav ett relativt jämt ljus över hela modellen och hennes kläder (det är ju ändå produktbilder som ska visa hur kläderna ser ut) men ändå inte vara helt mesigt så kläderna framstår som helt platta utan konturer, skuggor eller kontraster. Lite samma lösning som vid den här fotograferingen (fast då med Elinchrom-blixtar).

Softbox Octa + Beautydish

Det har som sagt fungerat tidigare och jag gillade resultatet, så det fick bli samma huvudljus igen. En 150 cm Profoto Softbox Octa bakom en vit Profoto Softlight Reflector (även kallad beauty dish). Det stora ljuset lyser upp hela kroppen och den mindre beautydishen ger lite roligare skuggor och kontraster.

Ljussättningsdiagrammet visar inte riktigt vinkeln på beautydishen, men kollar du på den översta bilden i inlägget syns det nog tydligare att den är nästan ovanför modellen och riktad ganska mycket nedåt. Nu i efterhand kan man tycka att det nog inte hade skadat att ha en reflexskärm under allt detta för att ge lite mer ljus åt modellen ben, men, kläderna fick i alla fall bra ljus.

Vitt hörn som ”bookend” eller ”V-card”

För att inte ljuset bara skulle komma från ett håll och därmed skapa mörka, djupa skuggor på modellens högra sida ställde jag en blixt i fotostudions ena hörn där effekten blev som när man använder en bookend (vikbara skärmar, som en bok alltså) och kan slå en blixt in den.

Poängen är egentligen mest att få mer ljus i rummet utan att det ska vara för riktat eller starkt och skarpt. Läs mer om bookends och hur man kan göra dem hos David Bicho.

Skillnaden i ljus och skuggor syns rätt tydligt på exempelbilderna ovan, den till höger har fyllnadsljuset från blixten på och den till vänster har bara huvudljuset från en Octa och en beautydish. Eftersom alla plagg skulle fotograferas ur flera vinklar ville jag inte att det skulle vara för stor skillnad i ljus, därav denna lösning. Höjden och vinkeln på blixten påverkar i viss mån hur ljuset kommer spridas i rummet, nu kommer det lite underifrån som kanske syns tydligast på modellens hals och ansikte.

Kantljus snett bakifrån för separation

Den sista blixten sitter monterad på en autopole precis bredvid bakgrundspappret (som är vitt). Eftersom jag inte ville ha helt vit bakgrund utan snarare en väldigt jämn ljusgrå nyans över hela bilden utanför modellen (tycker det nog är snyggare än frilagt vitt, speciellt när det är vita kläder) behövdes det ändå något som separerade modellen och kläderna lite från bakgrunden.

Därav en sista Profoto-blixt med en 30 x 180 cm Strip Softbox och en Softgrid (ett raster för att begränsa spridningen av ljuset) riktad lite uppåt för att det inte ska skapa ett ljusmönster på pappersbakgrunden på golvet. Ett ganska enkelt kantljus som inte syns så tydligt på alla bilder men ändå ger det hela lite mer dimension. Tycker jag.

Mer skugga på skuggsidan

Återigen, som det syns på bilderna är det inga stora avstånd mellan blixtar, bakgrund eller för den delen, de vita väggarna. Och alla vita väggar reflekterar rätt mycket ljus. Lösningen på skuggsidan var att ställa två stativ med en bakgrundshållare och rulle svart bakgrundspapper för att skapa en svart vägg på modellens högra sida.

Annars hade den lilla skugga som ger lite kontur till kläderna nästan helt försvunnit. Svart tyg skulle såklart också gå bra som ljusdämpare, men det här var enklare. Man tager vad man haver, som det heter.

Två modeller hade varit snabbare

Hela fotograferingen resulterade som sagt i 325 levererade bilder, varje plagg fotograferades i minst tre men oftast fyra olika vinklar, och ibland även i varianter för att visa någon detalj eller för att kombineras på ett visst sätt med ett eller flera andra plagg.

Större delen av dagen som vi fotograferade (Sveriges Nationaldag har jag för mig att det var) gick nog åt till klädbyte. Skulle jag göra om detta projekt och velat minska tiden för fotografering hade jag bett om att ha åtminstone en modell till, då hade det gått nästan dubbelt så snabbt tror jag. Allt fotograferades helt osminkat och utan vare sig hårstylist eller någon annan stylist.

Rensa direkt i kameran

Varje bild som man slipper importera till datorn och sedan importera till Lightroom sparar väldigt mycket tid, så att rensa ut de uppenbart dåliga bilderna direkt i kameran (blinkningar och annat) gör att arbetet går mycket fortare. För att inte tala om att slippa titta på misstagen igen, fast i större format.

Utrustning som användes

• Nikon D700
• Nikon 24-70mm/2.8
• 5 st SanDisk Extreme IV CF 4 GB minneskort
• Pocket Wizard radiosändare
• Manfrotto-stativ (minns ej modell)
• Vit pappersbakgrund på rulle
• Diverse belysningsstativ
• Autopoles
• Svart bakgrundspapper
• 2 st Profoto Compact 300
• 1 st Profoto Compact 600R
• 1 st Profoto AcuteB 600R + lamphuvud
• 1 st Profoto Vit Softlight Reflector (beauty dish)
• 1 st Profoto Softbox Octa 150 cm
• 1 st Profoto Strip Softbox 30 x 180 cm + soft grid
• Silvertejp

Bildbehandling och export från Lightroom

Målet var som sagt att undvika Photoshop helt och göra allt i Lightroom (även om Nikon Capture NX2 ibland kan göra underverk för bilder från Nikon-kameror och speciellt för hudtoner så är det för långsamt och buggigt för att det ska vara ett alternativ).

De justeringar jag gjorde i Lightroom var inte så värst många, sen var det ”bara” att trycka på ”Export” och låta datorn arbeta.

Ett väldigt kul och lärorikt projekt på det hela taget, skulle jag åta mig ett liknande uppdrag i framtiden har jag en bra grundmall att utgå från och har även gjort vissa saker onödigt krångligt som jag kan förbättra inför nästa gång.

Lite större fotostudio skulle som sagt inte skada, men det här fungerade faktiskt bättre än jag hade kunnat hoppas.

Har jag missat något?

När mässan Gastro Nord gick av stapeln nyligen fick jag uppdraget av Delicato att dokumentera verksamheten i deras monter och fotografera några av deras produkter uppställda som inspirationsbilder för deras kunder. Jag kallar det matfotografering i brist på ett bättre ord, produktfotografering känns ännu sämre. Chokladbollar och dammsugare m.m. var det i alla fall.

När ändå en fotograf är på plats

Idén var att utnyttja tiden jag var på plats till att både fotografera den investering som en mässmonter är för att kunna använda bilderna i marknadsmaterial och annat, plus att få till några bilder i en improviserad fotostudio på plats.

Eftersom ett mässdeltagande för utställande företag är en rätt saftig investering kan jag ibland undra varför inte alla företag på mässor hyr en professionell fotograf för att få lite bra bilder. Det är ju en struntsumma jämfört med vad en monter och personal kostar. Men men, åter till ämnet.

Min fotostudio på plats på mässan

Obs. Stativet stod lite mer till vänster när jag fotograferade.

För att fotografera de relativt enkla ”matbilderna” (eller vad man ska kalla dem) tog jag med så lite utrustning som möjligt för att kunna göra jobbet.

Själva fotobordet var en del av montern som Delicato senare använde för provsmakning, men innan mässan öppnade var det vår arbetsyta. Inget att skryta med direkt, men det fungerade bra.

En blixt bakifrån och en blixt framifrån

Som du kan se på bilden ovan (istället för ljussättningsdiagram blev det ett litet ”behind-the-scenes”-foto istället) dukade vi upp och dekorerade där det röda krysset är. Kunden hade med sig diverse fat och dukar som vi arrangerade på olika sätt för olika bilder, och fokus var att få till bilder som kunde fungera som inspiration till konditorier och caféer med tips på hur man kan lägga upp delikatesserna på olika sätt.

Huvudljuset kommer från en Profoto Compact 300-blixt som studsas i ett paraply cirka 2,5 meter från det som fotograferades. För att det ljuset (som redan är lite överallt) inte ska bli för starkt eller hårt hängde jag upp ett tunt presentpapper på ett stativ ganska nära fotobordet. På så sätt blir ljuskällan relativt sett större och ljuset mjukare.

Någon fri vinkel finns det alltid

Min tanke var (som jag kom på när jag såg placeringen av fotobordet och bakgrunden) att utnyttja den lilla svarta yta under väggdekorationen för att få en liten horisont i bilderna. Efter jag testat lite olika vinklar hittade jag en bra där sakerna som skulle fotograferas på bordet gick att få med på ett bra sätt som även gjorde att de fick en svart bakgrund där duken slutade.

En andra blixt (Profoto AcuteB 600R) kom snett bakifrån och ganska högt upp för att skapa en slags korsbelysning (ljuset möts på en linje rätt på objektet från varsitt håll) och kasta skuggorna mot kameran (där de lättades upp lite av den andra blixten.

Presentpapper som reflexskärm

För att slippa släpa på reflexskärmar och alldeles för många stativ köpte jag presentpapper i vitt och silverfärgat. Den där typen som är väldigt sladdrig och tunn. Fungerade utmärkt att tejpa fast på disken bredvid vårt lilla fotobord för att lätta upp skuggorna lite. Den silvriga varianten alltså, den vita hade jag redan använt.

Extra skugga av mässans spotlights

Nu blev det inte det klassiska korta skärpedjupet som mycket matfotografering har idag, men jag försökte ändå hålla nere ljuset från blixtarna så det inte blev skarpt hela vägen i alla bilder. Så när ljuset slogs på i montern kom det massor med hårt ljus uppifrån taket och lade till den extra skugga som syns under t ex fatet i en av bilderna.

Hade det inte varit för dessa takspottar skulle det bara varit en mjuk och ganska ljus skugga som pekade snett bakåt vänster. Men, hellre det än bilder som varit skarpa överallt. Skillnaden i färgtemperatur blev inte något problem vid efterbehandlingen, även om det kanske var lite blandljus.

Montern är förresten byggd av Looft.

Flera mazariner i samma smäll

Att kombinera en matfotografering/produktfotografering med att dokumentera satsningen på en mässa är smart. Det behöver såklart inte vara just mässfotografering, utan bara själva grejen att utnyttja fotografer på bättre sätt. Det blir rätt mycket mer prisvärt och kostnadseffektivt då. Såklart.

Man kan bara önska att fler kunder tänkte så, för är det något jag tycker är trist så är det när man lägger ner en massa tid på saker som knappt används eller känns onödigt kostsamma för det lilla man kanske får ut av det hela.

Hellre då se till att det verkligen blir valuta för både tid nedlagd och pengar, i slutändan kommer det resultera i nöjda kunder som kommer tillbaka.

Fast just mazariner och chokladbollar tar jag nog en liten paus från några dagar, har fortfarande kvar en stor låda biskvier plus några förpackningar specialmazariner med smak av blåbär och hallon som Delicato tagit fram inför det kungliga bröllopet. Väldigt goda mazariner förresten.