Jag har den senaste tiden funderat lite på varför jag gillar ljussättningen i vissa filmer och tv-serier, där det känns som ljuset gör att personernas ansikten är målade med i princip bara två nyanser av samma färg. En ljusare nyans av hudfärg för de ljusare delarna av ansiktet, och en mörkare hudton för skuggorna. Men med detaljer överallt och inget som försvinner helt i skugga.
När jag skulle fotografera ett författarporträtt av Olle Wilson som snart kommer ut med en bok om bensinmackar fick jag chansen att testa den här typen av ljussättning, det kändes som att det skulle passa porträttet.
Läs hela inlägget här…
Efter att ha skrivit det tidigare inlägget om gruppfotografering med en blixt, så tänkte jag komplettera med en annan gruppfotografering jag gjorde förra året, denna gång var det fotografering av styrelse och ledningsgrupp för Poolia.
Då var det lite liknande upplägg, dels skulle medlemmarna fotograferas individuellt och dels skulle jag ta några gruppfoton. I Poolias fall var det två olika gruppbilder, ledningsgrupp och styrelse, utöver de enskilda styrelseporträtten.
En blixt från vänster och en från höger…
Att fotografera grupper av människor är ärligt talat inte min starkaste sida, det blir sällan så kul som jag skulle ha önskat, men väldigt många kunder vill ha det, och att säga nej vore ganska korkat.
Gruppfotografering är ofta något som är omgärdat av mängder med begränsningar, jag har nog faktiskt bara haft en enda fotografering under min karriär där uppdraget har varit att bara ta en gruppbild. Alltid annars är det något som kläms in i planeringen, lite med motiveringen ”när fotografen ändå är där”. Och det kan man väl förstå.
Så, istället för att krångla till det har jag nu hittat ett sätt som både går fort, ger ett bra resultat (med tanke på de förutsättningar som brukar finnas) och gör att jag kan säga ”visst, det fixar jag” utan att behöva skämmas.
Enklaste ljussättningen för gruppfotografering…
Före jul var jag utanför stan och fotograferade en blomsterhandlare på plats för ett reportage i en kundtidning. Det var en av de få dagar med fint väder i december, så jag garderade med att packa en batteriblixt och några stativ.
Själva uppdraget i sig gav mig väldigt fria händer, blomsterhandlare skulle vara med på bilderna, och gärna blommor. Inget som innebar några direkta problem eftersom han fanns i sin blomsterbutik. Det som gjorde det hela lite knixigt var att det såklart var väldigt trångt, som det brukar vara i den typen av affärer.
Inträngda bland julpynt och blomster…
Med 562 publicerade inlägg på min svenska blogg är det lätt att tappa räkningen på vilka inlägg man faktiskt har skrivit, och vilka som besökarna läser. Man skulle kunna tro att de senaste är de som hittas lättast och blir lästa mest, men så är det inte. Long Tail är fortfarande något att räkna med.
Det mest lästa inlägget 2011 hamnar faktiskt bara på fjärde plats bland inläggen, omseglade av ett från 2008, två från 2009 och ett från 2010. Annars är det mest samlingssidor för kategorier och etiketter på den totala topplistan. Ganska naturligt eftersom de säkert rankas som mer intressanta när man söker på något generellt, t ex ”studiofotografering” eller ”ljussättning”.
Och det mest lästa 2011 är ett som inte är direkt typiskt för min blogg där inläggen oftast handlar om just ljussättning, arbetet som fotograf och porträttfotografering. Ibland kan det vara några handfasta fototips också.
Topplistan över populäraste inläggen finns här…
