≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Camilla Sten är en svensk författare, dotter till Viveca som hon har skrivit några böcker tillsammans med på bokförlaget Bonnier Carlsen. Böckerna utspelas vad jag förstår i skärgårdsmiljö och det närmaste jag kunde komma på som erbjöd lite varierade platser blev Kristineberg där det finns fina klippor.

Med mig släpade jag en ryggsäck och en väska för stativ och blixtar, det var superfint väder ute, så det fick bli en Profoto B1 och några olika storlekar på blixtparaplyer med diffusion.

Utomhusporträtt på klippor med blixt

Jag har bott i Kristineberg, så området är väldigt bekant för mig. Det gjorde att en snabb koll innan vi hade bokat tid räckte.

Som vanligt promenerade jag sträckorna mellan de olika platserna jag hade valt ut. Dels för att se om de såg bra ut fortfarande och dels för att ha lite koll på hur lång tid det krävdes i förflyttning mellan stationerna. Alltid en bra grej om tiden börjar bli knapp.

Ljussättning utomhus är alltid en utmaning. Just den här dagen blåste det knappt, vilket var skönt.

Däremot är klippor inte fullt så plana stativen önskar. Men, efter att ha tyngt ner ett redan halvtungt stativ med alla väskor stod det stadigt.

Det här var samma dag många av skolorna hade avslutning, och då var vädret jättefint. Vilket gjorde att jag gärna hittade skugga snarare än direkt solljus för fotograferingen av pressbilderna.

Den lilla testbilden är tagen med bländare 2.8 och slutartid 1/400 sekund på ISO 200. De delar av bilden som är skuggade av mitt blixtparaply blev ganska lagom, men bakgrunden var lite för utfrätt i min smak.

Testbild utan blixt

Drog jag ned exponeringen blev det som bilden ovan, slutartiden här var 1/4000 sekund men bländaren fortfarande 2.8. Camilla är fortfarande skuggad av blixtparaplyet, men nu finns det väldigt lite befintligt ljus kvar.

Bakgrunden är ungefär så mörk och mättad som jag vill ha den, vilket är en bra startpunkt för att sätta på blixten. Med diffusion på blixtparaplyet och HSS för att kunna använda korta slutartider behöver jag ha ljuskällan nära. Annars finns inget ljus kvar och jag kan inte kontrollera det som jag vill.

Clamshell-ljussättning funkar alltid

För att få till rätt vinkel med enbart klippor och vatten (hav?) i bakgrunden fotograferade jag dessa porträtt lite snett uppifrån. Kanske inte en vinkel jag använder så jätteofta, men här var det nödvändigt för inramningen.

En Profoto B1 precis till vänster om mig (så jag kan ha en fot på stativet för att se till att det inte ramlar omkull) med ett Deep Umbrella White Large och Front Diffuser.

I Camillas knä, klämd mot blixtstativet, ligger en reflexskärm med vita sidan uppåt, vilket gör att allt blir som en clamshell med ljus uppifrån och upplättning nedifrån.

När väl exponeringen kändes bra vred jag på blixten mot mig lagom mycket till dess det kändes som att skuggorna på hennes vänstra kind blev lagom mörka.

Just denna metod använder jag väldigt ofta. Börja med en stor ljuskälla och vrid den sedan så den blir lagom smal. Utomhus kan man enkelt justera kontrasten i ansiktet på det sättet.

Har man dessutom blixten bredvid sig på armlängds avstånd går det fort att prova olika vinklar. Det svåra med denna ljussättning är att få till andelen upplättningsljus. Blir effekten av reflexskärmen för stor riskerar man att helt sabba skuggorna under näsa och haka.

Med en bra modell och fin bakgrund behöver inte porträtt utomhus vara krångligare än så här. Tycker jag.

/Stefan

0 comments… add one

Leave a Comment