≡ Meny
Fotograf Stefan Tell
fore-efter-bild-portratt-aker-profoto-b2-deep-umbrella-en-blixt-barn-gruppbild

Midsommar var en skön men gråmulen historia där himlen kändes som den var målad med en väldigt oinspirerad pensel, bland det svårare jag vet att få bra. Eller kul i alla fall.

Utan blixt och ganska hårdhänt redigering i Photoshop eller Lightroom blir det lätt mörkt och dystert, då får man alltså ta med en blixt, och redigera lite hårdhänt.

ren-testbild-aker

Vi firade ute på landet, och där finns det relativt öppna landskap, något jag inte är bortskämd med i mina bilder eftersom jag bor i Stockholm.

Med en Profoto B2 i bagaget, ett stativ och ett vitt Deep Umbrella Large, (min kanske mest använda ljusmodifierare just nu), lurade jag ut våra barn på en leråker och körde mitt favorittrick: ”kan ni inte stå på ett ben tillsammans?”

behind-the-scenes-en-blixt-Profoto-B2-Deep-Umbrella-White-Large

En endaste blixt, igen

Denna lilla setup, en blixt och ett blixtparaply, som jag hade precis bakom och ovanför mig (för den färdiga bilden var alltså blixtparaplyet och ljuset i samma riktning som kameran pekar ovan, dvs framåt). Lagom högt för skuggor, men stort ljus så det nådde in under kepsarna.

portratt-barn-sta-pa-ett-ben-aker-en-blixt-Profoto-B2

Sen var det bara att plåta på, och hitta några lyckade porträtt medan de stod där och vinglade. Jag hade såklart önskat blå himmel och fluffiga Simpsons-moln, men det här blev en bra övning.

Ser man bara till att exponera rätt mörkt så inte himlen fräts ut någonstans går det att få betydligt mer kontrast i datorn utan att det ser alltför konstigt ut.

Den rena bilden på enbart åkern ovan är såklart mer rättvisande för hur ögat upplevde det, men det finns struktur och täckning i bilden för att göra en rätt platt himmel mer spännande.

I korthet har jag gjort all redigering i Lightroom, där Camera Standard fick bli kameraprofil för mer stuns och kontrast, sen en vinjettering och ganska grovt neddragna högdagrar plus lite Clarity för att få himlen att se mer ut på alla sätt.

Hade jag inte varit så lat och inte velat bli helt lerig av den fuktiga åkern borde jag ha lagt mig ner för att få upp barnen ovan horisonten. Tror det skulle blivit en roligare bild, men det får bli nästa midsommar kanske?

Övning ger färdighet, hur som helst.

Next post:

Previous post: