Pressbilder & porträtt, Nobelstiftelsen

Jag blev tidigare i år anlitad av Nobelstiftelsen att fotografera deras personalporträtt, och eftersom deras chef Lars fanns kvar på kontoret när vi var klara med personalplåtningen föreslog jag några enkla pressbilder som kan användas i deras mediabank.

Ett uppdrag som detta brukar jag klara med mitt egenfixade ”location-kit” som får plats i en F-stop Satori EXP och en Manfrotto stativväska (120-någonting heter den, vadderad och lätt att bära). I det här fallet ville de ha grå bakgrund på porträtten, så en pappersbakgrund på rulle fick följa med också.

Scandinavian Photo har äntligen börjat sälja ett märke som heter Savage som har en smalare variant i flera färger, de är 1,36 meter breda snarare än den vanliga storleken på typ 2,75 meter som har svårt att få plats i många taxibilar.

Ljussättningen på Lars sittandes i deras fina konferensrum med oljemålningen i bakgrunden har två blixtar, bägge Profoto B1. Den till vänster med en 150 cm softbox Octa och till höger för att få lite kantljus och belysa bakgrunden lite mer ett Deep Umbrella Large med vit insida.

Ljuset på bakgrunden till vänster kommer som sagt från paraplyet med vit insida, men det där strecket är från Octan där ljuset smiter ut bredvid den inre diffusionsduken, precis på samma sätt jag använde mig av den i studion för detta porträtt.

För det mesta undviker jag det spökljuset, men ibland är det en effekt som annars hade behövt en blixt till för att skapa. Huvudsaken man har koll på vad som gör vad.

Egentligen började jag i fel ordning, vi startade dagen med personalbilderna, där porträtten på Lars ovan var ett av dem. Samma enkla ljussättning där, en stor Octa från vänster och det vita blixtparaplyet snett bakifrån på höger sida ståendes lite bakom pappersbakgrunden för att inte spilla in där.

Det känns ju alltid märkligt att ta rena studiobilder på plats när det finns så fina miljöer, men det handlar oftast om repeterbarhet. Varje gång de anställer någon ny behöver inte de anlita mig för att åka dit med allt och sätta upp på exakt samma sätt, den eller de personerna kan komma till min fotostudio istället för identiska bilder.

För personalfotograferingar som denna brukar jag oftast fotografera i halvkropp men sedan beskära till det utsnitt kunden önskar. Med moderna systemkameror finns det oftast mer än tillräckligt med pixlar för det, tidigare var det viktigare att göra exakt rätt från början. Nu kan det vara en poäng att kunna erbjuda varianter.

Pressbilderna igen, vi började som sagt med porträtten mot grå bakgrund och när de var klara hade jag en halvtimme med Lars där jag hade planerat två ”scener”, den ena vid bordet med oljemålningen i bakgrunden och en vid en tjusig medaljong på väggen i trapphuset. Jag började med konferensrummet eftersom det krävdes mest utrustning till den delen av fotograferingen, och för att allt redan fanns där.

Sen tog jag med mig ett stort stativ, en Profoto B1 och det stora blixtparaplyet. Lättare att fälla ihop det än en softbox när man ska ta sig genom dörröppningar och sånt.

För mest variation på minsta möjliga tid gick vi sen ut på gatan vid Humlegården (när det fortfarande var snö i parken) och fotograferade några porträtt med det som bakgrund.

Sen vred jag blixten 90 grader ungefär och Lars flyttade sig lite på trottoaren så vi fick med lite gata och trafikljus i bakgrunden.

Allt som allt tog det här kanske två timmar att göra, säg tre med resa och uppställning av ljussättningen. Ett ganska effektivt jobb utan att vara stressigt på något sätt.

Just att kombinera personalfotografering med pressbilder har jag märkt är ett smart sätt att utnyttja tiden när man ändå har bokat upp personalen. För de nyckelpersoner som har användning av pressfoton som inte är helt avskalade utan visar lite miljö brukar det vara uppskattat att få det fixat samtidigt.

Kunden lägger ner pyttelite mer tid, betalar lite mer pengar men får väldigt mycket mer variation och värde av bildleveransen. Och jag får mer jobb plus saker jag kan visa upp på ett helt annat sätt än om man bara hade tagit rena studiobilder.

Ibland finns det en poäng att föreslå det medan man håller på med fotograferingen, men oftast är det smartare att planera in det i förväg så ingen känner sig stressad.

Och till sist, ännu ett exempel på hur en batteriblixt som passar så smidigt in i mitt befintliga system gör saker möjliga och enkla på ett sätt som betalar tillbaka investeringen snabbt.