≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Patrik Steorn, ny chef på Thielska

Patrik Steorn, ny chef för Thielska galleriet, pressbild 2013. Fotograf Stefan Tell

Patrik Steorn behövde pressbilder på sig själv till hans nya tjänst som intendent och museichef för Thielska Galleriet långt ute på Djurgården i Stockholm. Vi känner varandra sedan tidigare och har t om semestrat på samma ställe, men jag har aldrig fotograferat honom professionellt som denna gång.

Sånt gör det både lättare och svårare att fotografera porträtt av folk, fast sånt var nog svårare förr för mig. Nu har jag vant mig så mycket vid att säga åt människor att se glada ut eller sträcka på sig att det känns helt naturligt. Även de jag känner.

Hursomhelst tog jag i från tårna och plockade fram fem blixtar för att få till ljussättningen på detta porträtt. Så många vet jag inte om jag har använt vid en enskild porträttfotografering tidigare, men det gick ju bra.

Lighting-Setup-Diagram-fem-blixtar-fotostudio-ringblixt-beautydish

Ljussättningsdiagram, fem blixtar

Jag har som sagt träffat Patrik många gånger tidigare, och även fått med honom på bild rätt ofta vid olika tillställningar då vi träffats. Sånt gör idéarbetet lite lättare, jag kanske är lite insnöad på mitt jobb men jag brukar rätt ofta tänka på hur jag skulle ljussätta olika människor jag träffar för att få fram deras utseende på ett visst sätt. Det är någon slags process i hjärnan jag inte kan stänga av.

Här utgick jag från en ringblixt (AcuteB 600R plus ringblixt med en WideSoft Reflector på) för att få ett grundljus som ger ljus i samma linje som kameran och tar fram detaljer på ett väldigt speciellt sätt.

Enbart ringblixt hade såklart blivit något annat, så jag ställde ett högt stativ till vänster om kameran med en Profoto D1 250 Air och en vit Softlight Reflector (beautydish) som jag även satte ett raster på.

bakom-kulisserna-fem-blixtar-fotostudio-uppställning

Svart Molton-tyg som bakgrund

Nu syns inte det på bilden ovan, men jag drog fram det svarta Molton-tyg vi har på en vajer i studion som täckte hela bakgrunden. Jag sträckte inte ut tyget helt slätt och det visade sig vara en bra grej i efterhand. Det kommer senare.

Svart bakgrund kan vara kul att låta modellen smälta in i, om det är en sådan effekt man vill åt. Men, just det hade jag inte planerat denna gång, så jag behövde separation och ställde en Profoto D1 500 med raster på bakom Patrik på vardera sida. Lite över huvudhöjd så det skulle träffa hela håret bakifrån också.

Kantljus, vinkel och öron

Just kantljus snett bakifrån är en vetenskap i sig. Rätt placerade räcker inte riktigt utan man måste också få modellen att stå rätt för att få ljuset bakifrån att falla som man vill. Det är lätt att blixtarna bakom står för långt fram och belyser sidorna på näsan bakifrån. Inget fel i sig, kan ju vara fint det också ibland, men så ville jag inte ha det här. Och då blir det väldigt begränsande att först få ljuset framifrån rätt och sedan även se till att poseringen fungerar för ljuset bakifrån.

Ju fler ljuskällor man använder, desto krångligare blir det per automatik. Sen finns det en annan sak med ljus bakifrån, om modellen inte har öronen inbakade i frisyren, t ex om de har långt hår.

Ljuset bakifrån kan ha en sådan vinkel att det lyser genom öronen som är rätt tunna och blodfyllda vilket gör dem till röda små lysande saker som sticker ut från huvudet. En sak att hålla koll på alltså, det går såklart att fixa i efterhand, men bättre att slippa det helt.

Anledningen till varför det hänger vitt tunt tyg på en av blixtarna bakom är för att det ljuset kom från en vinkel på kanterna av ansiktet som frätte ut bilden lite. Sänkte jag effekten blev det ojämnt så det enklaste var att mjuka upp ljuset aningens.

Blixt på bakgrunden, och lite fusk

Den femte och sista blixten var en Profoto D1 250 Air, också med ett raster (som inte syns på bild, rastret satte jag på lite senare). Idén var att göra en liten toning på bakgrunden för att inte få allt kolsvart. Just med ringblixt och kolsvart bakgrund kan det lätt se lite inklippt ut.

Men, att få en snygg toning på Molton-tyg är inte så lätt då materialet verkligen slukar ljus, och det är ju meningen. Det hängde som sagt på en vajer så det blev lite som en veckad gardin.

När bilderna inte hade några lokala justeringar syntes det knappt, men lite maskning och upplättning i efterhand gjorde att den belysta delen av bakgrunden kunde bli så pass mycket ljusare att jag kunde ge den lite röd ton som inte blev helt platt utan hade veck och detaljer, om än väldigt svagt.

Enkelt att variera bakgrund

Eftersom rundfonden är vit och Molton-tyget hänger på en vajer är det enkelt att dra bort tyget för att vips få en ljusgrån bakgrund. Vi gjorde även några bilder så, men det får bli ett senare inlägg.

Porträttet är taget med en Nikon D800 och ett 85mm/1.4G.

Klicka gärna Gilla eller skriv en kommentar, sånt är alltid uppskattat.