≡ Meny
Fotograf Stefan Tell

Anna Höglund för Bonnier Carlsen, 2013 i hennes atelje. Fotograf Stefan Tell

Äkta solljus i all ära, men ibland kommer inte ljuset från det håll man vill för att kunna få resten av komponenterna i en bild att fungera. Då kan det vara smidigt att ta med en egen sol och låta det befintliga ljuset få vara upplättningsljus istället.

Bilden ovan föreställer Anna Höglund som jag fotograferat ett flertal tillfällen, denna gång var uppdraget författarporträtt för bokförlaget Bonnier Carlsen då vi också tog lite utomhusporträtt i hårt höstljus med blixt.

För att inte vara helt beroende av varifrån solens strålar kom eller hur skuggigt det kan vara inne i en ateljé i sina hörn tog jag med en Profoto AcuteB 600R, en Magnum-reflektor, ett högt bomstativ (Manfrotto 420B, rekommenderas varmt) och lite tunt tyg jag kunde använda som diffusion för att solljuset inte skulle bli för hårt som det lätt kan vara när solen står lågt på hösten.

testbild-ursprungligt-ljus

Från hårt ljus med mycket kontrast…

Såhär såg det ut i ateljén när solen ensam fick sköta ljussättningen. För att inte fräta ut de vita partierna på stolar och annat som solljuset träffade direkt fönster och glasdörren blev bilden som ovan. Om Anna satt i direkt solljus hade det blivit ett porträtt med väldigt hård kontrast och det var inte vad jag ville göra.

diffusionsduk-över-fönster-solljus

…till mjukt upplättningsljus

För att mjuka upp solljuset så det blev hanterbart hängde jag upp ett tunt halvgenomskinligt vitt tyg, eller om det är väv, på dörrarna som släppte in ljus där Anna skulle sitta. Vips så blev det ljuset inte längre hårt utan diffuserat så detaljerna inte försvann och kontrasten blev mer hanterbar.

testbild-utan-blixtljus

Såhär, som i bilden ovan, såg det ut utan diffusion. Det fina mönstret som solen genom de övre fönstrena fanns dock kvar eftersom diffusionsmaterialet är så tunt att det inte mjukar upp ljuset till oigenkännlighet.

Anna Höglund vid ett bord i sin ateljé, författarporträtt för Bonnier Carlsen, 2013. Fotograf Stefan Tell

Här finns som sagt mönstret som solljuset och skuggorna bildar kvar i bakgrunden, men inte lika hårt och kontrastrikt som utan diffusion. Istället för att det mesta ligger i skugga kommer merparten av ljuset från höger i bild, tack vare en blixt.

blixtljus-genom-fönster-högt-stativ

Sex eller sju meter bort, på ett högt bomstativ (cirka tre meter upp, eller lite mer, gissar jag) sitter en blixt med en Magnum-reflektor från Profoto. Ingen diffusion eller färgfilter behövdes för att få det att se hyfsat naturligt ut.

Profoto-Magnum-AcuteB-Manfrotto-bomstativ-utanför-fönsterSom tur var blåste det väldigt lite denna dag. Jag brukar använda själva blixtaggregatet med batteriet som motvikt och fästa det långt ner på stativet som motvikt, ibland kan det även behövas något mer och då kan kameraväskan hjälpa till.

Blåser det mer är det inte så kul att se blixthuvudet och reflektorn svaja i vinden, men det är betydligt mer lättjobbat och säkert än att ha en softbox eller paraply så högt upp.

Jag brukar alltid ha med mig en massa snoddar och oftast finns möjlighet att snodda fast stativet kring något stabilt, här hade man t ex kunna dra ett varv kring trädstammen för att minimera risken för olyckor.

Hursomhelst, mycket ljus från lite avstånd hjälper mycket och gör det enklare att arbeta inomhus då jag bara behöver tänka på att inte skugga ljuset själv, om jag inte vill det dvs.

Anna Höglund, författarporträtt för bokförlaget Bonnier Carlsen, 2013. Fotograf Stefan Tell

En ljussättning, flera vinklar

Nu är alla bilderna i detta inlägg inte exakt likadant exponerade, den första bilden har slutartid 1/200 sekund och bländare f/5.6. Den andra har jag förlängt slutartiden lite till 1/80 sekund för att låta det befintliga ljuset spela mer roll. Den sista precis ovan är tillbaka på 1/200 sekund för att det skulle bli lite mer kontrast och inte för ljust på bord eller hennes kind.

Ateljén som vi använde som fotostudio är som sagt ganska liten, och hade jag placerat blixten inomhus skulle jag blivit väldigt begränsad i hur jag kunnat fotografera. Vinklarna som skulle se bra ut hade inte varit många och det hade mest känts trångt och krångligt att få det att fungera.

Det är ju väldigt smidigt att kunna byta plats på solen, eller snarare ändra det befintliga ljusets funktion från huvudljus till upplättning. Att sen ha blixten på lite avstånd ger en rörelsefrihet som är rätt trevlig.

Skriv gärna en kommentar om du har några frågor eller annat.
Eller klicka bara Gilla. Tack.

3 comments… add one
  • Caitlin 6 november, 2016, 13:52

    Underbara bilder! Såhär hade jag tyckt om att bli fotograferad (och jag brukar bara trivas bakom linsen).

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Next post:

Previous post: